Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - De svenska dialektundersökningarna vid skiljovägen. Av Herman Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240 H. GEIJER
kräva en folkminnesundersökning med motsvarande
planläggning och ytterligare ville ha särskild personal för en permanent
arkivförvaltning? Kan någon tanke finnas på att staten skulle
kunna anse sig ha råd till något så stort som ovan angivna
önskemål skulle innebära, när fjolårets förslag, som i så många
avseenden lämnade dessa önskemål ouppfyllda, mottagits med
så starka yrkanden på begränsning som vid förra riksdagen
skedde?
Men å andra sidan har också framträtt ett allmänt intresse
för att något skall bli gjort, och det gäller då såväl för
statsmakterna som för de vetenskapliga intressenas representanter
att se till att vad som göres också fullt motsvarar ändamålen.
Och om den lösning av frågorna, som nu kan tänkas komma till
stånd, är ofullständig, bör snarast övervägas, huruvida och på
vilket sätt det väsentligaste av vad som ytterligare behöves skall
kunna åtminstone nödtorfteligen ordnas ej blott provisoriskt för
ögonblicket, utan på något längre sikt. Landsmålsarkivet och
därmed samverkande organisationer och enskilda forskare ha nu en
rad större och smärre företag igång: landskapsundersökningar av
företrädesvis dialekttopografisk läggning, den under utarbetning
varande serien av frågelistor, såväl dialektologiska (språkliga —
sakliga) som folkloristiska frågelistor, den i anslutning till dessa
frågelistor och på annat sätt bedrivna insamlingen av
dialektord-boksmateriel, flera monografiska undersökningar. Frågan hur
allt detta och därtill de rent folkloristiska och etnologiska
undersökningarna under samverkan mellan ifrågakommande
institutioner skall kunna leda till vetenskapligt tillfredsställande resultat
kräver förnyade framställningar, så konkreta och ingående som
möjligt. Det är dock nödvändigt att här — såsom också skett
i andra länder — låta arbeten igångsättas och fortsättas utan
att vänta på att först ett fixerat årtal skall kunna uppgivas för
fullbordandet. Men det är givetvis lika fullt nödvändigt att
begränsa på samma gång som påskynda arbetena, och detta såväl
för arbetets egen skull som för de däri deltagandes. Medlet
härtill är ej en på förhand frampressad detalj beräkning, som ej
nu kunnat eller kan göras med de förhandenvarande ovissa
förutsättningarna.
Ur flera synpunkter äro hithörande frågor i Sverige mera
ingående utredda än fallet varit, då i andra länder viktiga beslut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
