Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - De svenska dialektundersökningarna vid skiljovägen. Av Herman Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE SVENSKA DIALEKTUNDERSÖKNINGARNA VID SKILJOVÄGEN 245
en ganska långt driven dialektsplittring. Med den starka
differentieringen är i Sverige på ett egendomligt sätt förenad en
ålderdomlighet, som visserligen långtifrån är en genomgående
egenskap hos de svenska dialekterna och där den finns ingalunda
alltid är iögonenfallande eller påtaglig, men icke desto mindre
har stort språkligt intresse. Men med sin rikt utvecklade
differentiering och sina, delvis mycket sällsynta ålderdomligheter
höra de svenska dialekterna ej till dem, som i våra dagar visa
sig förhållandevis motståndskraftiga mot den i alla länder
försiggående nivelleringen. Tvärtom vill det synas som om de
svenska dialekterna hörde till dem, där nivelleringen i stort sett
verkat snabbast och grundligast. Detta förhållande gör att
materialsamlingsarbetet i Sverige i stor utsträckning måste kräva
mer arbetstid och kostnad än på flera andra håll och dock lämna
ett i flera avseenden mera fragmentariskt resultat. Den tid är
i Sverige förbi, då man kunde tänka på att i varje socken hinna
anställa mångsidiga och utförliga uppteckningar, fullt
representativa för det gamla skicket i språk, folkliv och tradition. Det
är också för sent hos oss att i förhållandevis samma grad som
t. ex. i Finland bygga på yngre eller nytillkommande
arbetskrafter för det återstående arbetet.
Ovan berörda förhållanden torde åtminstone i väsentlig mån
innebära förklaringen till att svenska undersökningsarbeten kunna
kräva så stora direkta kostnader för ögonblicket. Härvid torde
också böra ihågkommas, att man i Sverige ej på samma sätt,
som i så stor utsträckning varit och är förhållandet i andra
länder, kan bygga på att personer med anställningar i exempelvis
undervisningens tjänst skola uppbära högst väsentliga delar av
nu föreliggande uppgifter, i det genom långvariga tjänstledigheter
och på annat sätt tillfälle härtill beredes.
Den ovan omtalade begränsning i förhållande till fjolårets
förslag, som den nu föreliggande kungl, propositionen innebär,
består ej blott däri att intet förslag rörande
folkminnesundersökningar nu framställes. Bortsett från
ortsnamnsundersök-ningarna, på vilka jag ej nu skall ingå, föreligger en reduktion
även av vad som föreslås för dialektundersökningarna. Viktigast
är härutinnan minskningen av det föreslagna antalet
»vetenskapliga medarbetare» vid Landsmålsarkivet i Upsala från två
till en enda. Resultatet av propositionens förslag stannar vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
