Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Amerikanska kolonialproblem. Av Åke Thulstrup
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AMERIKANSKA KOLONIALPROBLEM 259
en ättling av anglosaxisk puritanism — visade sig vara ett
väsentligt hinder att övervinna för den amerikanska annexionismen,
då denna plötsligt uppblossade under det cubanska upproret mot
Spanien på 1890-talet. Det är lätt att se, att den mera
oför-blommerade imperialismen därvid inte på långt när fick vad
den önskade. Vad hade i själva verket varit enklare för
Förenta Staterna efter Spaniens besegrande än att lugnt och stilla
och utan någon som helst förbindelse för framtiden tillägna sig
vad som återstod av den forna kolonialmaktens transoceana
besittningar, således Cuba, Porto Rico, Guam, Filippinerna,
Maria-nerna och Carolinerna? I stället lovar man att skänka Cuba
självständighet, och beträffande Filippinerna avgåvos längre fram
försäkringar av liknande art. Carolinerna och Marianerna lät
man Tyskland köpa. På detta sätt tillfredsställdes det känsliga
amerikanska rättsmedvetandet, och den nominella anledningen
till Förenta Staternas ingripande i kriget — understödjandet av
det för sin frihet kämpande Cuba — fick därmed en viss
bekräftelse i fredsslutet.
Det är således inte alldeles utan rätt som amerikanarna göra
en viss distinktion åtminstone mellan formerna för sin egen
expansion och de europeiska stormakternas. Då det så
småningom har visat sig, att dessa olika former täcka ett nästan
identiskt innehåll, har den amerikanska opinionen inte försummat
att reagera. Man finner i våra dagars Amerika ett synnerligen
utbrett intresse för att Filippinerna må erhålla full självstyrelse,
rörande lämpligheten av vissa amerikanska interventionsmetoder
kring Caribiska havet o. s. v. Det uppblossande intresset för
»foreign relations» som är en så typisk företeelse i Amerika av
i dag har koncentrerat en väsentlig del av sina undersökningar
på de koloniala problemen. Som exempel kan nämnas, att
Filippinernas självstyrelse nyligen var föremål för debatter i den
bekanta diskussionsklubben Committee ön Foreign Relations, och
ledande tidskrifter som Foreign Affairs, Harpers’ Magazine och
Current History innehålla alltsomoftast längre granskningar av
den amerikanska kolonisationen kring Caribiska havet och i Stilla
oceanen. Dessutom torde man inte kunna överskatta värdet av
de översiktliga arbeten rörande Förenta Staternas kolonisatoriska
problem, som med stöd av vissa organisationer ha kunnat
publiceras under de senaste åren. Främst bland dessa bör man kanske
sätta den årliga Survey of American Foreign Relations, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
