Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Amerikanska kolonialproblem. Av Åke Thulstrup
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264 ÅKE THULSTRUP
svar kunde Coolidge endast förmäla, att det amerikanska
herraväldet över öarna inte berodde på några själviska beräkningar
utan var helt en produkt av »the fortunes of war». »Utan att
ha begärt det fick det amerikanska folket ta på sig detta stora
ansvar», slöt presidenten. Han räknade därvid på, att de
filippinska delegaterna inte skulle ha reda på, att Theodore
Roosevelt, dåvarande biträdande sjöminister, redan två månader före
spansk-amerikanska krigets utbrott gav order åt Commodore
Dewey, som då befann sig med en eskader vid Hongkong, att
hålla sina skepp redo för en raid mot de spanska Filippinerna.
Filippinerna äro ännu långt ifrån skickade till självstyrelse,
förklarade president Coolidge i sitt svar till den filippinska
delegationen. Detta framginge redan av det faktum, menade
presidenten, att öborna i sitt uppträdande mot general Wood
åsidosatt den fundamentala »teorin om fullkomlig åtskillnad mellan
den lagstiftande, utövande och dömande makten». Denna
motivering för filippinarnas oförmåga till självstyrelse skulle ha
verkat förbluffande, om den inte hade härrört från president
Coolidge. Om Coolidge hade haft en aning om europeisk
statskunskap skulle han ha vetat, att han genom sitt svar till
filippi-narna förklarade alla nu levande europeiska folk oförmögna till
självstyrelse. Den celebra läran om »makternas åtskillnad» —
som bekant härrörande ur Montesquieus teckning av engelskt
statsskick — respekteras ju inte i någon europeisk stat, medan
den däremot i Förenta Staterna fortfarande tillhör de kanoniska
sanningarna.
Det är emellertid påtagligt, att det filippinska
självständighetskravet alltmer ökar i aktualitet, i samma mån som agitationen
för självstyrelse tilltar i styrka. Just för närvarande berätta
tidningarna att de nationella känslorna skola vara alldeles särskilt
i svallning på den oroliga ögruppen. En amerikansk lärarinna
lär ha sårat en av sina elevers nationella känslor, och följden
har blivit, att 10 000 filippinska studenter gått i akademisk strejk.
En demonstration, som polisen förgäves försökte hindra,
resulterade i kravaller, varvid ett par poliskonstaplar blevo illa
åtgångna. Generalguvernörens hot om drastiska åtgärder mot de
strejkande tycks förbli utan effekt.
Det har tidigare påpekats, att den amerikanska opinionen
ingalunda är böjd att betrakta en självständighetsrörelse som den
filippinska med ogillande eller oförstående blickar. Ock dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
