Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Amerikanska kolonialproblem. Av Åke Thulstrup
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AMERIKANSKA KOLONIALPROBLEM 267
pågående ockupation av republiken Haiti, som bekant den västra
tredjedelen av ön med samma namn. Med sin tilltalande
förkärlek för de koloniala problemens etiska aspekt har man i
allmänhet låtit debatten kring Haiti-frågan stanna vid spörsmålet
om närvaron av amerikansk marin verkligen är nödvändig för
garanterandet av medborgerliga rättigheter åt haiti-borna — detta
högstämda mål har ju officiellt uppgivits vara den amerikanska
ockupationens. Det kan förefalla en europé överraskande, att
man inte i större utsträckning än som skett har tagit ad notam
det märkliga faktum, att amerikanska banker och privatmän ha
investerat tjugofem millioner dollar i haitiska statslån och
produktiva företag, Det är ytterst sannolikt att ett vederbörligt
hänsynstagande till denna ekonomiska faktor skulle ge en något
klarare uppfattning av orsaken till de amerikanska
marinsoldaternas sega kvarblivande på den oroliga negerrepublikens
territorium. Det är visserligen sant, att första blicken på en tabell
över Förenta Staternas investeringar i de små mellan
amerikanska republikerna närmast kan tyckas tala för att
bagatellisera den ekonomiska faktorn. Efter Nicaragua är nämligen
Haiti den stat, som har attraherat minst amerikanskt kapital
i den caribiska kretsen. Med sina fattiga tjugofem millioner
investerade dollar kommer Haiti långt efter Guatemala (60 000 000
dollar) och framförallt Cuba (l 435 000 000 dollar). Men om de
sextio millionerna åtnjuta en jämförelsevis stor trygghet i en
relativt lugn stat som Guatemala, så kan detsamma ingalunda
sägas gälla om de tjugofem, som ha investerats i den notoriskt
oroliga negerrepubliken. Dessutom tar man knappast fel, om
man i fallet Haiti liksom beträffande Nicaragua fäster stort
avseende vid de strategiska synpunkterna. På Haitis nordvästra
udde mittemot den av Förenta Staterna besatta hamnen
Cuan-tanamo ligger på Cuba en för marina ändamål brukbar hamn, Molé
Saint-Nicolas, och haitiborna tyckas hysa väl grundade farhågor,
att om den amerikanska flottan i femton år har hållit denna
strategiska hamn besatt, så har det varit i avsikt att stanna
där för alltid.
Det finns emellertid en orsak, som gör att Haitifrågan för
närvarande vid sidan av den filippinska självständighetsrörelsen
måste betraktas som Förenta Staternas mest brännande
kolonialproblem. Den lilla negerrepubliken har nämligen visat sig vara
i stånd att alstra en genom sin utpräglade moderation dubbelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
