- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugonde årgången. 1930 /
273

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Jacob Gottbergs stambok. Av O. Wieselgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JACOB GOTTBERGS STAMBOK 273

att ha fått sin samling av berömda mäns autografer ökad med
ännu ett värdefullt nummer. — Den lilla scen, som Goethe här
framkallat, återgår helt visst på erfarenheter från hans egen
ungdomstid, ty seden att föra stamböcker, i vilka man samlade
sentenser och namteckningar av berömda män och mer eller mindre
nära bekanta och vänner, var under det adertonde århundradet
synnerligen allmänt utbredd. Den bibehöll sig för resten mycket
längre fram i tiden; nu är den väl helt försvunnen, men ännu
för trettio eller fyrtio år sedan florerade den, ehuru
stamböckerna då förvandlats till s. k. poesialbum.

När stamboken uppkommit är icke så alldeles lätt att säga.
Längre tillbaka än till 1500-talets början eller möjligen det
närmast föregående århundradets slut torde den dock icke kunna
föras tillbaka, bland annat av det skälet att skrivkunnigheten
först under nyare tidens början spridde sig i vidare kretsar.
Men under loppet av det sextonde århundradet tar bruket fart
och vinner allt allmännare anslutning. I de stora europeiska
biblioteken bevaras en mängd handskrifter av dylikt slag, varav
hittills blott en ytterst ringa del är i tryck bekantgjord. I
huvudsak torde detta bero därpå att man vanligen föreställer sig att
innehållet i dessa stamböcker måste vara tämligen enahanda och
därför i stort sett ganska ointressant. Intet antagande kan
emellertid vara mera oriktigt än detta. Rent personliga uppteckningar
möter man visserligen relativt sällan i stamböckerna, men
däremot kan man ofta av i dem befintliga data och notiser draga
de viktigaste biografiska slutsatser. Dessutom bör ej heller
förgätas att deras utsmyckning ofta både i konst- och
kulturhistoriskt hänseende erbjuder det allra största intresse. Det var
nämligen sed att, då man inviterades att teckna sitt namn och
någon vald sentens i en stambok, även låta illustrera sin
anteckning antingen genom en vapensköld, om den anmodade var av
adlig börd, eller genom en illustration, oftast av allegorisk
karaktär och syftande på innehållet i den nedskrivna sentensen. Även
landskaps- och stadsbilder infördes på detta sätt ofta i
stamböckerna, vilka sålunda kommo att göra tjänst också som ett
slags resealbum. Överallt i de större städerna funnos målare,
konstskrivare och miniatyrister, som i dylika fall gärna mot
skäligt vederlag ställde sina krafter till förfogande. De införda
bilderna ha ofta betydande konstnärligt värde, och om de ej med
få undantag vore anonyma, är det sannolikt att man skulle kunna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 26 20:00:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1930/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free