- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugonde årgången. 1930 /
291

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor 22 maj 1930 - Årets dechargebehandling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DAGENS FRÅGOR 291

ligen direkt tillämpliga» på de nuvarande statsrådens
bolagsstyrelseuppdrag. Man frigöres emellertid helt från denna överraskning, då
man går till det ifrågavarande utskottsutlåtandet och läser det i dess
sammanhang. Man finner då, att den citerade punkten är av denna
lydelse: »Då konungens rådgivare, såsom sådana, innehava
befattningar, vilka, för att skötas såsom sig bör, ovillkorligen fordra
uteslutande åt dem ägnad tid, aldrig vilande omsorger, oväld och
oberoende av alla enskilda intressen, anser utskottet, att statens bästa
skulle åsidosättas, om en eller flera av konungens råd
förordnades andra ämbeten förrätta».

Genom stympning av satsen och uteslutning av de härovan
spärrade orden har utskottet givit uttalandet en helt annan innebörd än
det i verkligheten har. Detta blir så mycket betänkligare, om man
ställer det i belysning av historiska fakta. År 1844 väckte det i landet
stort uppseende då en ofrälse, bruksdisponenten Jonas Waern vid
Uddeholmsbolaget, blev statsråd. Det var inledningen till statsrådets
demokratisering. Veterligen stod emellertid detta första demokratiska
statsråd kvar i sin disponentbefattning. Man skulle med en smula
välvilligt överseende kunna kalla den historiska okunnighet, som
lyser fram ur årets av hr Reuterskiöld undertecknade
dechargebetänkande, för slarv eller otur. Men det oriktiga citatet och den tvärsäkra
slutsatsen om utskottsutlåtandets av 1840—1841 tillämplighet på hr
Lindmans och hans kollegers bolagsstyrelseuppdrag äro betänkligare
företeelser.

Konstitutionsutskottet riktade jämväl en anmärkning mot statsrådet
Lindskog för det att han icke tillbörligen berett en utnämning i
teoretisk filosofi vid Lunds universitet. Denna anmärkning synes
väsentligen vara föranledd av den kritik, som en av de sakkunniga riktat
mot den utnämnde för oreda i tänkandet och falska citat. Quis
custo-diet custodes ipsos?

K. U:s egenartade tankeskärpa röjes onekligen även i anmärkningen
mot justitieministern för beslutet om utvisning av den ryske
undersåten Hurmevaara. Det starka betonandet av de humanitära
synpunkterna i denna utvisningsfråga verkar närmast humoristiskt
numera, sedan det upplysts, att Hurmevaara var ett förmedlande ombud
för de sovjetryska penningplaceringarna här i Sverige och att den
utvisade icke synes vara besvärad av överdriven humanitär
finkänslighet mot sina forna bolsjevikvänner här i Sverige.

Då det visade sig, att utskottets anmärkning mot
regeringsledamöternas enskilda uppdrag icke kunde bli det beräknade agitationsnumret
mot regeringen, sedan det upplysts, att både frisinnade och
socialdemokratiska statsråd gjort sig skyldiga till enahanda försyndelser,
koncentrerades angreppet mot utrikesministern, vilken klandrades för
att ha uraktlåtit att kalla utrikesnämnden, innan han utfärdade
instruktionen för de svenska ombuden vid tullfredskonferensen i Geneve.
Grundlagen föreskriver, att rådplägning med utrikesnämnden skall äga
rum »i alla utrikesärenden av större vikt före avgörandet». Hr Trygger
befann sig i det mycket tacksamma läget att kunna åberopa kon-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 26 20:00:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1930/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free