- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugonde årgången. 1930 /
319

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Irländarna hemma hos sig. Av Eskil Sundström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IRLÄNDARNA HEMMA HOS SIG 319

ekonomiska livet i Irland. Englands starkaste vapen mot Irland
är dess kreatursimport. Om denna import av någon anledning
plötsligt avbrötes, stode Irland hjälplöst. Irländska varor ha på
ingen annan utländsk marknad någon nämnvärd avsättning.
Allt irländskt näringsliv vilar på jorden. En sådan ensidig
agrikulturell inriktning av den nationella företagsamheten måste
innebära vådor. Irländaren har lagt alla sina ägodelar i en
kappsäck, och hans hela välfärd beror av att den icke går förlorad.
Det är en nervös och riskabel position. Undersöker man den
ekonomiska organisationen aldrig så litet, finner man på alla
håll belägg på det irländska beroendet av engelsk finans och
köpenskap. Praktiskt taget all handel med utlandet går genom
engelska agenter över London. Det finns få, om ens några, stora
köpmän i modern mening i Irland. Ett land som sålunda låter
sin handel skötas av främmande händer och sina varor forslas
på främmande kölar kan icke väntas besitta och kan svårligen
förvärva den träning som behövs för internationella affärer. Även
om affärsblicken funnes, saknas självständig förmåga att
finansiera utrikeshandel i större utsträckning. Irland är icke fattigt,
trots sina slumkvarter och fattiggator. Irländarna göra goda
pengar på England. Deras produkter stå högt i kurs och
betalas därefter. Men det irländska överskottskapitalet på de
reguliära försäljningarna i England kommer icke Irland till godo.
Det stannar i England. Frånvaron av inhemsk industri
omöjliggör penningplacering i någon avsevärd utsträckning i
hemlandet. Även om en irländsk industriell företagsamhet av
relativt betydande mått kan framarbetas, måste det med
nödvändighet taga tid, innan den blir förtroendeingivande nog att draga
till sig överskottskapitalet. England har ett sådant fruktansvärt
försprång. Det ligger där mäktigt och lockande utanför Irlands
fönster. När det gäller sparkapital tänker sig även den mest
entusiastiska nationalist två gånger för, innan han avstår från
den säkra utsikten. Det irländska kapitalet suges i stort och
smått som av en gigantisk magnet till London. Så länge denna
för drömmarna om en dristig inhemsk företagsamhet ödesdigra
dragningskraft verkar, blir det också svårt, om icke omöjligt,
för Irland att attrahera främmande, särskilt
irländskt-ameri-kanskt, kapital. Så länge irländarna själva föredraga engelska
och amerikanska investeringar, kan man knappast räkna med
något utländskt spekulationsintresse i Irland.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 26 20:00:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1930/0323.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free