- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugonde årgången. 1930 /
320

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Irländarna hemma hos sig. Av Eskil Sundström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

320 ESKIL SUNDSTRÖM

Irländarna göra på en främmande besökare icke intryck av
att vara goda affärsmän. Men, man har, som redan anmärkts,
icke heller på långa tider haft tillfälle till någon träning i
köpenskap. Dublin har varken hotell eller butiker i en skala
jämförlig med ungefär lika stora centrala städer på kontinenten. I
butikerna tillämpas satsen »Gud skapade ingen brådska».
England har satt många märken i irländsk miljö, men den
anglo-sachsiska affärsmässigheten, punktligheten och klämmen ha icke
smittat av sig. Trots att Dublin, att döma av livet på
restauranger och gator, icke rör sig med stora pengar, äro varorna
förbluffande dyra, faktiskt liggande i Londons överkant; och
London är ändock i närvarande stund en av världens dyraste
städer. Förklaringen kan endast vara den att lyxvaror, eller vad
som räknas tillhöra högre anspråk på livet, i Irland ha en
begränsad avsättning bland folk av högre social standard. Allt
tyder på att den stora massan för en ytterst knapp och mager
tillvaro, förnekande sig vad som ligger utanför nödtorften. Det
enda som lyser och bländar i Dublins uteliv är proletariatets
tempelhus i alla länder, biograferna. Gyllene palats av väldiga
dimensioner välkomna den amerikanska anden. Oräkneliga rader
av schalklädda kvinnor och mössprydda pojkar i kavaj frossa
inför bilderna från paradisets land. Ty för irländarna är
Amerika »God’s own country».

Företagsamhet, organisationsduglighet, framåtanda kunna icke
existera utan lämpliga förutsättningar och dessa förutsättningar
ha icke varit tillfinnandes i Irland. Den irländska rasen saknar
eljest helt visst icke ekonomisk och organisatorisk begåvning.
Ford är irländare. Man talar gärna om Ford i Irland. Man
dyrkar hos Ford vad man tillber hos Shannon. Otaliga andra
amerikanska industripioniärer och magnater ha samma ursprung.
Veterligen finns intet som hindrar, att Irland kan rycka upp sig
till ett företagsamhetsland i modern bemärkelse. Men långa och
tunga mödor måste genomgås, innan det stadiet uppnås. Icke
ens den mest fulländade mästare kan framtrolla toner, där intet
instrument finns. För ekonomisk företagsamhet är det
oundgängligt att förfoga över kapitaltillgångar. Förrän Fristaten
förmått att locka sin egen befolkning till att ined sina besparingar
stödja inhemska industrier kan ingen ekonomisk självständighet
tänkas. Irland äger politiskt oberoende, men ekonomiskt
oberoende har icke vunnits, icke ens ekonomisk rörelsefrihet. Man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 26 20:00:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1930/0324.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free