Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Litteratur: »Svenska folkförfattare». En glimt av den folkliga bildningen. Av Carl Cederblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR 353
kostade mig kopparslantar och nattvak. Fakulteterna voro många och
lärdomsanstalterna knappast färre. Jag kan erinra mig följande
sysselsättningar: springpojke, fabriksarbetare, vallpojke, potatislandsrensare,
kypare, möbelsnickare, svarvare, modellsnickare, resebetjänt, montör,
handelsföreståndare, agitator, tidningsman (med följande signaturer:
Texas Jack, Texas, Sigsten Nordfalk, Marshall, Dacke Stigson, Benoni,
Scurra, Benjamin, Karlzon med ögat m. fl.) bokförläggare, föreläsare
och litteratör».
Denna i biografierna ofta observerade splittring på många
arbetsuppgifter är psykologiskt intressant. Den kan tydas på många sätt,
som mångduglighet och mångsidighet. Ofta tyder den nog på den
oro och brist på harmoni, som synes vara grundförutsättningen för
uppkomsten av konstnärstemperament över huvud taget.
Dessa författares produktion har hittat vägen till trycksvärtan främst
genom någon ortstidning, i andra hand kommer den periodiska pressen,
där Saxons Såningsmannen givit uppmuntran och stöd i stor
utsträckning. Sedan finnas talrika kända publikationer, som öppnat sina
spalter, exempelvis Vårt hem, Hemmet, Husmodern, Hvar 8 Dag,
Smålänningen etc. etc., men många organ av bygdekaraktär och för
landet i övrigt mera okända nämnas t. ex. Knallebygden, Tankelänken,
Publiken, By och bygd, Minareten, Viola, Ungdomens veckopost, Pigga
pennor m. fi. Förlagens namn tillhöra ej heller de så ofta omtalade:
Framtidens förlag, Svenska Allmogeförlaget (som förestås av I. Ingelow,
vilken också redigerar Svensk Allmogetidning). Nykterhetsfolket har
Oskar Eklunds förlag som sitt; de religiösa ha Lindblads förlag; Svenska
Andelsförlaget förekommer ofta, Nutidens förlag, Ew. Eländers förlag,
Lindströms förlag, Minervas förlag o. s. v. Ofta står det dock den
om författartragedier vittnande beteckningen »Eget förlag» på omslaget.
Vad skriva då dessa författare om, vilka ämnen behandlas?
I Frankrike finnes en där relativt ny litterär skola, kallad
popu-lismen. En grupp författare, populisterna, har målmedvetet tagit sig
före att skildra de breda folklagrens liv, människor och problem i
stark motsats till den gängse litteraturen, som endast ansett de
ekonomiskt och i utbildningsavseende högst ställda äga ett skildringsbart
och intressant själsliv. Här i vårt demokratiska Sverige äro
folklivsskildringar inte någon nyhet, men de nu ifrågavarande »folkförfattarna»
skildra det folkliga livet, sett inifrån. De äro våra verkliga
popu-lister.
Jag tar några exempel nästan alldeles på måfå. De omdömen, som
citeras äro herrar Ingelows och Nilssons. I några fall har jag sett
arbetena själv och säger vad jag menar. Att vetenskapligt undersöka
orginaliteten och förebilderna hos folkförfattarna skulle emellertid
vara en intressant uppgift.
Skriftställare Sven Daniel Almquist, Klavreström (signaturen
Sven Henning), har lärt målaryrket och praktiserat detta i ett flertal
städer, genomgått Brunnsvik och haft journalistverksamhet, debuterade
30-årig 1924 med en samling gesällhistorier, Gesällen han vandrar.
»Härmed hade hantverkarna fått sin skildrare, som kunde föra deras
26. Svensk Tidskrift 1930.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
