Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 1 juli 1930 - En engelsk nationalscen - Simonkommissionens förslag till indisk författningsreform
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
368 DAGENS FRÅGOR
dessa icke äro tillräckligt många för att bära upp ett teaterföretag är
lätt att förstå. Därför står valet mellan subvention eller nedläggande.
Den synpunkt, som här blivit framlagd, kan utan minsta tvivel med
samma berättigande som i England tillämpas på många andra håll. Den
konstnärliga teatern går tillbaka icke genom någon sin egen inneboende
svaghet. Faller den, så faller den som ett offer för de djupgående
förskjutningarna i det moderna samhällets kulturliv. Vill man ge upp spelet
kan det göras i vilket ögonblick som helst; men många finnas —
tydligtvis i Shakespeares land och väl också hos oss —, som anse,
att även det döende Roma kan vara värt ett slag.
Av alla brittiska riksproblem är
säkerligen frågan om Indiens framtida
ställning, sedan den irländska frågan fått sin kompromisslösning, det
mest brännande och svårlösta (om dess senaste faser hänvisas till
Svensk Tidskrift, 1930: sid. 68—71 och 301—305). I Egypten äro
engelsmännen i trygg besittning av Sudan och Suezkanalen och kunna efter
strandandet av årets uppgörelseförhandlingar lugnt avvakta nästa
kompromissförsök. Upphöjandet av Irak bland de i Nationernas förbund
inskrivna staternas antal synes stunda utan att denna förändring i
kung Feisals ställning alltför oroande inverkar på de brittiska
flygbasernas trygghet i Mesopotamien. Indien åter är den sårbara
punkten. Upprorsrörelser där i större skala skulle högst väsentligt
äventyra den brittiska prestigen i hela Asien och utgöra en hård
påfrestning på rikets militära maktresurser. Å andra sidan skulle en
uppgörelse i godo mellan den brittiska rikssammanhållningens och den
indiska självstyrelserörelsens målsmän kunna ge världen ett
övertygande bevis på livsdugligheten och anpassningsförmågan hos den
märkliga stats- och folksammanslutning, som ännu populärt kallas The
Empire men officiellt börjar föredraga det mera frihetsbetonade
namnet The British Commonwealth. Redan dessa omständigheter torde
tillförsäkra ett livligt intresse åt det aktstycke, som man velat lägga
till grund för uppgörelseförsöken, den s. k. Simonkommissionens
betänkande om grundlinjerna för en ny styrelseform för Indien.
Denna Report of the Indian Statutory Commission
föreligger i två volymer av det nya bekväma blåboksformatet (Cmd 3568
och Cmd 3569) för det moderata priset av 3 sh. per volym. I en
av sina senaste veckorapporter medgav angloindiska regeringen
oförbehållsamt, att kommissionsbetänkandet av den politiskt intresserade
allmänheten i Indien »praktiskt taget genomgående mottagits
avvisande», och man har officiellt låtit meddela, att den till oktober
beramade stora »Runda bordskonferensen» blir fullständigt fri och
kan syssla med alla de förslag den finner lämpligt vid sidan av
Simonkommissionens. Detta hindrar emellertid icke, att
Simonbetänkandet, som också samma kommuniké framhåller, är »ett aktstycke
av enorm auktoritet och inneboende värde, det mest konstruktiva
bidrag som hittills givits till Indiens politiska problem». Ej minst
träffande är detta omdöme om betänkandets första volym, där hela pro-
Simpnkommissionens förslag
till indisk författningsreform.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
