Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Pan-Amerika och Pan-Europa. Av R. Erich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kan tala om en början till någon pan-asiatisk rörelse. I stort
sett stå de väl ganska främmande för Förbundet och uppfatta
icke sitt medlemskap såsom ett vitalt intresse, på samma sätt
som ju dock flere europeiska stater i någon mån det göra.
Alltsedan det blev klart att Förenta Staterna komme att stanna
utanför Nationernas Förbund är det ju i Europa, som detta har
sin egentliga hemortsrätt och tyngdpunkten av sin verksamhet.
Europeiska föreställningar, Europas mellanfolkliga problem och
dess politiska motsättningar ha främst tryckt sin prägel på
Nationernas Förbund, och Europas stater äro dess egentliga klienter
inför rådet och den fasta domstolen. Men icke heller här råder
någon enhetlighet. Ryssland med sina ofantliga tillgångar i fråga
om areal, befolkning och ekonomiska resurser saknas här, och
England intar ju såsom huvudbeståndsdel i det Brittiska imperiet
sin speciella inställning till Nationernas Förbud. Ett rike, vars
ledare framom andra, för att använda ett uttryck av Kjellén,
måste tänka i kontinenter, är knappast villigt att i allo
underkasta sig Förbundet på samma villkor som vilken annan medlem
som helst eller att erkänna dess befogenhet att taga befattning
med tvister, som kunna uppkomma mellan imperiets likställda
medlemmar, vilka ju samtidigt utgöra medlemmar i N. F. Huru
ofta framhålles det inte av såväl engelska som främmande
statsmän, att imperiet såsom sådant utgör ett förbund av nationer,
som är sig självt nog. Det korsar världsdelar och det vill ju
icke låta sig restlöst inrangeras i Nationernas Förbund. Många
exempel skulle kunna i detta avseende anföras, men man tänke
blott på de högst betydande reservationer, som anknutits till
Britanniens anslutning till den s. k. Kellogg-pakten och av vilka
många just förestavats av imperiets »interna»
intressemotsättningar. Med hänsyn till dessa omständigheter och till det
europeiska kolonialväldet framstår motsatsen ganska skarp. Det är
Europa med alla sina säregna motsättningar, sina »stora
fredsfördrag», sitt småstatsväsen, sina territoriella frågor,
befolknings- och emigrationsproblem, sina minoriteter och sina mandat,
som främst uppbär och sysselsätter Förbundet, men även här,
inom ramen av en relativt föga omfattande världsdel, kan man
iakttaga mycket olika uppfattningar av förhållandet till
Nationernas Förbund, allt efter de mycket olika förväntningar och
förhoppningar de skilda staterna anknyta vid Förbundet.
En organiserad universell gemenskap var ju lösen efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
