Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Steriliseringsfrågan. Av Nils Stjernberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STERILISERINGSFRAGAN 385
ekonomi, antal barn och andra sociala förhållanden härvid,
liksom i fråga om varje sjukdom, måste kunna spela en roll vid
prognosen och sålunda ock för avgörandet av vilka medel som
äro medicinskt indicerade för förebyggandet av sjukdom.
Den fråga, som här skall behandlas, är emellertid allenast
frågan om samhällets rätt att uteslutande av rashygieniska eller
sociala grunder beröva en individ hans fortplantningsförmåga.
Detta spörsmål blev från och med sekelskiftet för första gången
aktuellt i Nordamerikas Förenta Stater och har därstädes inom
de särskilda staterna föranlett en omfattande lagstiftning.
Anledningarna till problemets aktualisering voro särskilt följande
trenne. Den ena var den medicinska vetenskapens uppvisande
av att fortplantningsförmågans upphävande genom avlägsnandet
av ett stycke av äggledaren resp. sädesledaren är en medicinskt
sett för hälsotillståndet i det hela ofarlig operation, som icke
heller upphäver individens könsdrift. Den andra var
framträdandet just vid sekelskiftet, genom återupptäckandet av
Augustiner-munken Mendels skrifter från 1800-talets mitt, av den moderna
ärftlighetsläran, enligt vilken icke blott individens
utvecklingsmöjligheter väsentligen äro bestämda redan i och med
befruktningsögonblicket utan även sannolikheten av vissa anlags
före-lintlighet hos avkomman kunna låta sig på förhand beräknas.
Den tredje faktorn — och tillika den väsentligen avgörande för
att problemet aktualiserades just i Förenta Staterna — beror på
följande säregna sammanhang.
Då från och med 1890-talets ingång den fria invandringen till
Förenta Staterna allt mera övervägande började rekryteras från
de delar av Europa, som ur amerikansk synpunkt lämnade de
minst önskvärda bidragen till densamma, uppstod i detta land
en stark rörelse bland avkomlingarna av dess ursprungliga
puritanska befolkningselement att värja sin egen och landets
framtid mot dessa, såsom de ansågo, mindervärdiga element. En
metod, på vilken man därvid inslog, avsåg att för framtiden
kringskära möjligheterna för en dylik immigration; och den blev
även, särskilt efter världskrigets avslutande, särdeles effektivt
genomförd. En annan var att så vitt möjligt söka förebygga
fortplantningen av i Staterna redan inkomna mindervärdiga element.
Att det historiska sammanhanget verkligen är detta, har
framhållits bl. a. av André Siegfried i hans nyligen till svenska
översatta bok Förenta Staterna av i dag och riktigheten av denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
