Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Litteratur - Det nya äktenskapet. Av Ebba Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR
DET NYA ÄKTENSKAPET.
Bertrand Russell, M a r r i a g e and Moral s. 3rd Impression. London
1930. (En svensk upplaga utkommen på Natur och Kulturs förlag
under titeln Äktenskap och moral.)
Det finns i Russells bok många enskildheter, så djärva, att man
kippar efter andan; men några av dem torde huvudsakligen ha tillkommit
lör att »épater le bourgeois» (ett lika omtyckt som numera fullkomligt
riskfritt nöje) och få väl icke tas alldeles efter bokstaven. Sida vid sida med
dem förekommer mycket, som är tänkvärt och nyttigt för litet var att
läsa och bilda sig en åsikt om. Det är en allvarlig bok om ett
allvarligt ämne, skriven av en författare, som säkert är fullkomligt i god tro
— en orädd, helhjärtad och i alla detaljer utförd, om än icke alltid
genomtänkt framställning. Och detta är bokens huvudförtjänst.
Huvudfelet är den klena och ytliga kvinnopsykologien. Man kan
också uttrycka det så: för att kunna pressa in kvinnan i sitt erotiska
program (där hon ju onekligen icke kan undvaras) har författaren sett
sig nödsakad att i någon mån göra om henne. Han har fråntagit henne
egenskaper, som hon har, tillagt henne andra, som hon .saknar, och
generaliserat mycket mer än han har lov till. Jag säger icke, att han
gjort kvinnan vare sig bättre eller sämre än hon är, blott att han, när
det passat honom, retoucherat verkligheten. Resultatet har blivit ett
system, som är utmärkt väl tillrättalagt för män, men där vi kvinnor
— synes det mig — ha bra litet att tacka för. »Love should be free and
generous», säger Russell. Väl dock icke så, att »the generosity» skulle
vara enbart på kvinnans sida? Det synes nästan så; ty den ökade
erotiska frihet, som »the new morality» bjuder henne i vederlag för
det hon förlorar, eftersträvas icke av flertalet kvinnor, passar dem icke
och är icke lyckobringande i sina verkningar.
För att belysa detta, kunde man litet närmare skärskåda hur förf.
tänkt sig den institution som han kallar »Trial marriage» — Judge
Lindseys »Companionate marriage», det svenska »kamratäktenskapet».
Det är ett av bokens allra viktigaste problem, viktigt bl. a. därför, att
vi redan ha det mitt ibland oss, också i vårt land; men mest därför,
att här har synts vara en framkomlig väg ut ur de olidliga
förhållanden, som skapat prostitutionen — d. v. s. slavägarmoralen. Tidiga
äktenskap mellan unga människor, som enligt den äldre regimen ännu
inte skulle »haft råd» att gifta sig, men som nu sätta upp ett litet
anspråkslöst hem byggt på bägges förvärvsarbete och tills vidare, av eko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
