Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Litteratur - Det nya äktenskapet. Av Ebba Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR 419
Visst finns det kvinnor med ett starkt temperament på det erotiska
området och vilkas »sexuella svårigheter», för den händelse de förbli
ogifta, kunna vara av ungefär samma slag som männens. Men det är
alldeles säkert icke flertalet, i varje fall icke hos folk av nordlig ras.
Icke ens hos dem, som yrkesmässigt ägna ,sig åt s. k. skörlevnad,
förefaller orsaken alltid eller ens oftast att vara en obändig sexuell natur;
mycket oftare är det allmän slöhet och undermålighet, nöjeslystnad eller
lättja (m. a. o. i .sistnämnda fall sådant, som kan förmå kvinnor av
annan klass att gifta sig för att bli försörjda!), dåliga hem, Oförvållad
nöd och arbetslöshet, slutligen ej sällan olycklig kärlek. Tillgängligt
material visar också, att många av dessa kvinnor, om de ha turen att
någorlunda unga bli gifta med ordentliga män, sedan obrottsligt hålla
sig till en och bli goda och lyckliga hustrur.
Det stora flertalet sunda och naturliga, vanliga unga kvinnor önska
helt okonstlat att bli gifta, få hem och barn, och särskilt detta sista,
längtan efter barn, är hos många kvinnor en så djupt och centralt
belägen del av deras natur, att Russell ej borde ha förbisett den.
Slutligen finns det också (lyckligtvis, får man väl säga, eftersom överskottet
av kvinnor är så stort) många, många kvinnor, vilkas sexuella liv är
så lugnt (eller säg gärna outvecklat), att de utan olägenhet eller utan att
medvetet sakna någonting kunna förbli ogifta hela sitt liv. Jag lancerar
detta påstående utan förhoppning att bli nämnvärt trodd; men så
förhåller det sig i alla fall. Icke har man, naturligtvis, rätt att
betrakta dessa sistnämnda kvinnor som i och för sig bättre eller förmer
än andra; men varför de skulle anses sämre, kan jag å andra sidan
icke heller förstå. De göra ofta ett gott arbete, taga hand om andras
barn och äro pålitliga i vänskap. Om de äro alldeles nöjda som de
ha det, så vilken tjänst gör man dem genom att skapa konstlade behov
och kasta in brandfacklor i deras liv? Det bör då åtminstone sägas
uppriktigt ifrån, att det är ej för deras egen, utan för männens skull,
som detta sker.
Jag återvänder nu, efter att ha försökt ge den psykologiska
bakgrunden, till »the trial marriage». Två tunga människor ha gift sig, låt oss
säga en student och en studentska, vid 21 års ålder. Låt oss vidare
antaga, att den unge mannen är humanist eller medicinare och att han
tio år senare är färdig med sin grad. Han har haft det bra både under
studietiden och avhandlingsarbetet. Det har varit hemlikt och trevligt
omkring honom; den unga hustrun har värnat hans arbetsfrid utan att
utestänga hans vänner, hon har stoppat hans strumpor, lagat hans mat,
läst korrektur på »boken» och varit lycklig, hon också. Om bådas
ekonomi varit någorlunda god, kan det hända, att hon fortsatt sina egna
studier; troligare är dock, att hon skaffat sig något förtjänstarbete att
utfylla arbetsdagen och öka hushållspengarna med. Efter de första
par åren har hon nog ofta önskat sig ett litet barn, men —- det var ju
överenskommet, att det skulle man tills vidare inte tänka på. Så —
händer det, som alltid lurade i bakgrunden: den unge mannen får eit
nytt tycke. Jag säger med flit »den unge mannen», därför att det
oftast är han, som önskar ombyte. Hans »sexuella experiment» är
31. Svensk Tidskrift 1930.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
