Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Litteratur - Det nya äktenskapet. Av Ebba Heckscher - Ur den svenska upplysningstidens litteratur. Av Gustaf Jacobson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
422 LITTERATUR
dem, som verkligen älska och således endast kunna vinna på att
innerligare förenas med varandra. Med barnet fördjupas innerligheten,
och äktenskapet lyftes upp i ett högre plan, om det är människor med
någorlunda ryggrad det gäller. För de andra torde det väl vara
omöjligt för vare sig Mr. Russell eller mig att finna någon patenterad
levnadsordning.
Jag har avstått från att lägga några moraliska synpunkter på Russells
bok samt från att yttra mig om hur det i en del här icke berörda
hänseenden ,skulle kunna tänkas verka på männen —• detta senare för
att det icke synts mig vara »min replik». Påpekas må dock, att även
inom det gamla systemet ha männen haft eller åtminstone tagit sig
stor frihet och att inom dess ram förekommit åtskilligt, som vi icke
alltid haft så stor anledning att vara stolta över.
Ebba Heckscher.
Ur den svenska upplysningstidens litteratur. Ett
urval till skolans och allmänhetens tjänst av Birger Lövgren. Albert
Bonnier (Svenska Bokförlaget) 1929. Pris kr. 8: 75.
Då lektor Lövgrens för ett par år sedan utgivna antologi »Svensk
renässanslitteratur» anmäldes i denna tidskrift (årg. XVIII, sid. 495).
framhölls såsom en nyhet och en förtjänst hos densamma, att begreppet
litteratur fattades i en långt vidsträcktare och mångsidigare betydelse än
man vanligen finner hos tongivande svenska litteraturforskare. De
omdömen, som då fälldes, kunna till alla delar upprepas om det av samme
förf. för någon tid sedan utgivna urvalet ur den svenska
upplysningstidens litteratur. Detta är nämligen gjort efter alldeles samma principer
som det föregående. Utgivaren har avsett att ur 1700 talets svenska
litteratur »•sammanställa en så rik, allsidig och levande bild av seklet
och dess kulturgärning, som med det för en bok av detta slag möjliga
sidoantalet låter sig göra». Plats har således beretts icke blott den
egentliga skönlitteraturen, som man ju finner i varje antologi, utan även åt
ofantligt mycket annat, och författare, som även för den bildade
allmänheten kanske icke varit annat än tomma namn eller inte ens det, äro
här representerade både fylligt och på ett intresseväckande sätt.
Grupperingen av materialet har icke gjorts efter litterärt-estetiska synpunkter
utan med hänsyn till de olika sidor av kulturlivet, som skola belysas;
ibland verkar den, kan man måhända tycka, väl mycket utspekulerad.
I sin förra antologi lät lektor Lövgren »renässanslitteraturen» sträcka
sig ända till den sista utlöparen av stormaktstidens allmänna åskådning,
vilken fick sitt mest konsekventa uttryck i Karl XII:s politik och Olov
Rudbecks kulturgärning. I överensstämmelse härmed har han inlett
sin samling ur upplysningstidens litteratur med en avdelning
innehållande representativa uttryck för de »nya toner, tankar och strävanden»,
som läto förnimma sig, då »Karlarnas Eneid var slut och de Fredrikers
Georgik börjad». Det är nästan på varje punkt antitesen mot
stormaktstiden, 1700-talets reaktion mot 1600-talet. Ingen frontsoldat i vår tid
kan vara mer desillusionerad med avseende på krigisk gloire och mer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
