Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Litteratur - Ur den svenska upplysningstidens litteratur. Av Gustaf Jacobson - En ny del av Fortifikationens historia. Av B. Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
424 LI1TERATUR
turhistoriker. Naturligtvis är hans författarskap icke begränsat
härtill; han skulle också kunnat föras under rubriken »Vitter
vårbrytning», där det tidigare 1700-talets skalder, inklusive Bellman, fått sin
plats, och han hör också hemma i den rad av »människoforskare», som
oinfattar språkmannen Ihre, konstforskaren Ehrensvärd samt framför
allt 1700-talets historieskrivare.
»Hävdernas mystär rannsakar Lagerbring», det har varje litterärt
bildad svensk hört, men hur många ha läst ett ord av vad vår förste
verkligt kritiske historiker skrivit! Det länder utgivaren till berömmelse,
att han givit Lagerbring och den länge alltför missaktade Gustav Adolf
s-forskaren Hallenberg så pass brett utrymme i sin samling. Av stort
intresse är också den litteratur, som är avsedd att alldeles särskilt ge
inblickar i det samtida »svenska folkets liv». Här har utgivaren hämtat
stoff från så kända saker som Kexels och Envallssons dramatik samt
Samuel Ödmanns »Hågkomster», men han har också dragit fram i ljuset
andra förträffliga exempel på tidens landskaps- och bygdebeskrivningar
och skänkt en berättigad plats i svensk litteratur åt namn sådana som
Knut Nilsson Lenseus, Johan Oedman, Zakris Levin, Jöran Johan Öller
och Jonas Karl Linnerhielm. Den gustavianska sångarskolan
(»upplysningslitteraturens högsommar») har naturligtvis fått sin tillbörliga andel
av utrymmet, och slutligen har en avdelning ägnats åt »Gustaverna» och
deras omgivning: utom Gustav III själv G. J. Ehrensvärd, Hedvig
Elisabeth Charlotta, Wallquist, Ehrenström, G. M. Armfelt och Skjöldebrand.
Samlingen avslutas på ett värdigt sätt med Döbelns ryktbara avskedstal
till finska hären 1809.
Utgivaren har avsett sin antologi icke blott för skolan utan även för
den bildade och bildningssökande allmänheten, som hittills saknat ett
litteratururval av denna art. Man må hoppas, att denna allmänhet också
begagnar tillfället att stifta bekantskap med en litteratur, som kan
sägas omfatta högst värdefulla och intressanta källor till vårt lands
vittra historia, lärdomshistoria, samhälls- och kulturhistoria under ett
mer än vanligt betydelsefullt skede av dess utveckling.
Gustaf Jacobson,
EN NY DEL AV FORTIFIKATIONENS HISTORIA
Kungl, fortifikationens historia, 4:1: Fortifikationsstaten under
Löwen till och med Cedergren 1719—1811. Personalen av Ernst
Ericsson och Gustaf Rabe (Sthlm, P. A. Norstedt & Söner, 1916—
1930. X, X, 759 s., 30 pl.
General L. W:son Munthes Kungl, fortifikationens historia har ju
länge hävdat en rangplats inom vår regementshistoriska litteratur både
genom sina grundliga organisatoriska utredningar och sina rikhaltiga
biografiska upplysningar. I icke mindre än fyra band (1—3:2, 1910
—1912) har förf. skildrat sitt vapens öden och insatser fram till
stormaktstidens slut, och därjämte har han ägnat en diger volym (Bd 6,
1919) åt innehållsrika biografier över fortifikationsofficerarna under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
