Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 1 okt. 1930 - Storhetstiden inifrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 435
man skulle ha väntat som resultat av Gustav II Adolfs skapelse och
erövringen av de fordom danska provinserna. Men tänker man sig
in i saken, så förefaller det uppenbart att just den senare gjorde slut
på mycket av Göteborgs ställning, därför att Götaland därigenom
upphörde att vara hänvisat till en enda svensk hamn för all samfärdsel
utanför Östersjön. Göteborgs tid kom mycket senare, egentligen först
under 1800-talet, men nu har det tagit revanche på Stockholm och
växer i allmänhet starkare än huvudstaden, relativt taget.
Också förhållandet mellan import och export är mycket lärorikt,
och det icke minst lärorika är att siffrorna röja ovederhäftigheten i
vad som ständigt och oemotsagt påstods på den tiden, nämligen att
det skulle ha rått »undervikt i handelsvågen», d. v. s. importöverskott,
ända in på 1690-talet. Siffrorna visa nämligen att detta läge
visserligen förelåg under Kristinas förmyndare men att det redan efter
halftannat årtionde hade förbytts i exportöverskott och att detta
överskott sedan ytterligare steg mycket starkt in på Karl XI:s tid. I
betraktande av importens säkert ofullständiga redovisning tåla dessa
siffror för exportöverskottet en avprutning som svårligen kan
beräknas; men man kan avstå från detta vanskliga försök och hålla sig
till det faktum att utvecklingen faktiskt starkt försköt sig i riktning
av exportens relativa ökning, därför att detta svårligen kan ha
föranletts av smugglingen. Och förklaringen förefaller vara att söka i
att en mycket stor del av exporten skedde för utländsk räkning,
d. v. s. att exportvarorna utgjorde återbetalning av utländska
förskott till brukshanteringen, handeln och kronan. Så öppnar
statistiken möjligheter att studera kapitalrörelserna till och från Sverige
under storhetstiden, som helheter betraktade.
Av allra största intresse är kanske en jämförelse mellan olika
varugrupper, och därvid går det för sig att utan alltför djärva
konstruktioner sätta in 1600-talet i en utvecklingskedja från Gustav Vasas tid
till dags dato. I importen var därvid det mest karakteristiska att
lyxvarorna dominerade på ett sätt som vi för närvarande icke kunna
göra oss en föreställning om, men att denna roll för lyximporten —
naturligtvis hela tiden i relativ storlek — i alla fall var mindre under
storhetstiden än på 1500-talet. I slutet av Gustav \7asas regering fanns
det bara en eller om man så vill två nödvändighetsvaror som voro
föremål för import, nämligen salt och humle, medan det fina klädet
ensamt representerade en fjärdedel av importen, lika mycket som
saltet. På Karl XI:s tid hade en import av spannmål börjat, och
sammansättningen av importen var redan mycket brokigare än under
föregående århundrade, men fortfarande utgjorde importen av guld-,
silver- och sidentyger, relativt taget, åtminstone sex gånger den
nuvarande och importsiffran för vin tio gånger den nuvarande. Detta
är ägnat att revidera många föreställningar om likheter och olikheter
gent emot äldre tider, men framför allt visar det hur länge det dröjde
innan utrikeshandeln började få betydelse för andra än fåtalet. I
exporten kan man ännu lättare avläsa förskjutningen i landets
produktion, särskilt järnhanteringens relativt taget väldiga uppsving och
32. Svensk Tidskrift 1930.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
