Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 6
- Dagens frågor 1 okt. 1930
- Storhetstiden inifrån
- Från skråtiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utveckling till landets främsta exportnäring under 1600-talet, delvis på
bekostnad av kopparproduktionen, som hade fått finansiera särskilt
Gustav II Adolfs icke minst finansiellt ytterst mödosamma
krigsföretag.
Något av vad Forssell gjorde för 1500-talet borde alltså småningom,
med hjälp av det material som här omtalats — naturligtvis i
förening med mycket annat — kunna klargöras för den period då
Sverige gjorde sin största insats i Europas allmänna historia, och nytt
ljus därigenom spridas också över den rent politiska sidan av denna
insats.
Från skråtiden.
Ordet skrå har i regel för moderna öron en föga
tilltalande klang så till vida som man därmed oftast
förknippar tanken på hänsynslöst utnyttjande av en gång givna
privilegier, trångsynt ovilja mot framsteg och förbättringar och konsekvent
genomförd nepotism vid utdelande av förmåner och rättigheter. Att
skråväsendet i all sin (för övrigt ofta på goda grunder) förkättrade
ensidighet dock även inrymde värdefulla egenskaper är man i de flesta
fall föga benägen att erkänna, ehuru det ju eljest måste anses mer
än sannolikt, att en organisation, som levat ett så långt liv, dock
även haft sina väsentliga förtjänster. Det låter sig ju icke förneka,
att skråväsendets glansperiod också var konsthantverkets. De med
underbar skicklighet och smak utförda möbler, vävnader,
guldsmedsarbeten och vapen, som numera utgöra de förnämsta och högst
betalade dyrgriparna på de stora europeiska antikvitetsauktionerna, ha
ju så gott som undantagslöst tillkommit under den tid, då hantverket
i praktiskt taget alla länder var organiserat efter skråsystemets
grundsatser. Det förefaller sålunda som om nämnda system med alla sina
olägenheter dock i varje fall haft ett avgjort gynnsamt inflytande på
de producerande varornas konstnärlighet, om man också med skäl kan
förmoda, att vinsten av det producerade mindre ofta gick till arbetaren
själv än till den mästare, som hade honom i sin tjänst. Systemet
framskapade under i övrigt gynnsamma omständigheter en
synnerligen hög standard men lät samtidigt den arbetande enskilda
individen sitta tämligen hårt emellan. Att det därför i och med den
individualiserande principens genombrott på arbetsmarknaden var dömt
att försvinna kan knappast anses överraskande. Men otvivelaktigt är,
att med dess försvinnande också en mängd betydelsefulla traditioner
av både social, konstnärlig och teknisk natur gingo förlorade, och det
förefaller mer än sannolikt, att vår tids hantverk skulle ha betydande
fördel av att, där så ske kunde, återknyta förbindelsen med dessa
traditioner från gamla dagar.
En utomordentligt livfull och verklighetstrogen bild av det gamla
skrålivet med dess både fel och förtjänster ger oss intendenten
Gunnar Mascoll Silfverstolpe i sitt på uppdrag av
Bokbindaremästareföreningen i Stockholm utgivna arbete Bokbindare i Stockholm
1630—1930. Det vällovliga stockholmska bokbindareämbetet erhöll sina
första kungliga privilegier på sommaren 1630 och kan följaktligen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Feb 26 20:00:25 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1930/0440.html
