Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Till frågan om »Krigets natur» och det ekonomiska kriget. Av Torsten Gihl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
okränkbarhet i lantkriget, som de kontinentala skriftställarna bruka
framhålla som en angenäm kontrast till behandlingen av fientlig
egendom i sjökriget, i själva verket en ren chimär? Så frågade de
engelska folkrättsförfattarna redan före världskriget, och det kan
ju ej förnekas, att detta gav ymnigt material till liknande
betraktelser.
De engelska författarna framhålla vidare, att den äldre teorien
angående krigets natur och rättsverkningar, varvid de alltjämt
fasthålla, ingalunda behöver stå i vägen för strävandena för
krigets humanisering, vilka i själva verket hade begynt innan
Rousseau formulerat sin teori. Även om samtliga invånare i den
fientliga staten äro fiender, så följer därav icke, att vad som
helst vore tillåtet mot dem. Det skall så att säga vara don efter
person; och den engelska folkrättsdoktrinen erkänner i lika hög
grad som den kontinentala skillnaden mellan kombattanter och
non-kombattanter, liksom den helt och hållet ansluter sig till
tendensen att från krigföringen utesluta allt, som innebär tillfogande
av onödigt lidande. Att bruka vapnen mot den fredliga
befolkningen är ändamålslöst och följaktligen otillåtet. Men följer
därav, att denna befolkning kan ställas utanför kriget, eller att
den endast indirekt bör få känna dess tyngd, t. ex. genom dess
återverkningar i finansiellt avseende? Nej ingalunda, svara
engelsmännen, det är icke blott oundvikligt, utan t. o. m. erforderligt
att den blir direkt lidande genom kriget. De fientliga
arméernas besegrande är endast en förberedande operation, i och för
sig otillräcklig att framtvinga freden. Vad hjälper det att vinna
det ena fältslaget efter det andra, om den fientliga staten blir
oberörd i sitt inre liv? Det är först genom att desorganisera dess
ekonomiska och sociala förhållanden, kort sagt genom tryck på
den fredliga befolkningen, som man framtvingar freden. Men
även här gäller regeln, att kriget ej får föras på sådant sätt, att
det medför onödigt lidande; det måste vara en rimlig proportion
mellan de medel som användas, och de mål som avses. Den
engelska uppfattningen innebär således ej, att man vill
upprätthålla forna tiders seder och bruk t. ex. med avseende på
truppernas utövning av rov och plundring mot civilbefolkningen. Det
ekonomiska vapnet får sin starkaste effekt, och dymedelst även
sitt största berättigande, om det riktas mot fientligt territorium,
dit arméerna ännu icke nått, som ännu icke är ockuperat, och
varifrån fienden följaktligen hämtar sin styrka och sina resurser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
