- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugonde årgången. 1930 /
492

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Pelle Molin och Norrlandsskildringen. Av Henry Olsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Vad den föregående översikten av Pelle Molin och
Norrlandsskildringen velat ge är huvudsakligen några allmänna
orienteringslinjer i anknytning till ämnet. Att utfylla de konkreta
sammanhangen är givetvis efter Attorps’ framställning långt
mindre behövligt och — frånsett rena detaljer — också långt
ifrån lätt. Källmaterialet kunde möjligen på någon punkt ha
utökats — jag nämner ett antal brev i Norrlands kulturhistoriska
museum, Härnösand; till den kronologiska fixeringen av Historien
om Gunnel kunde ha anförts ett par bidrag i brev till Em.
Westin och Marie Engen 26 mars och 4 aug. 1895, visande att
det långa dröjsmålet med avslutandet bl. a. berott på att Molin
glömt medtaga manuskriptet från Näsåker; beträffande En
ringdans medan mor väntar kunde ha diskuterats, om icke Molin
känt till den tydligen ursprungliga tradition, som förmäler att
Salmon haft just det ärende till byn, som han har i novellen,
och i fråga om fakticiteten i Kams och Kungen i Jorm slutligen
kunde ha hänvisats till några uppgifter i Hampnäs folkhögskolas
midsommarblad 1912 och Jämten 1925. Av större intresse är
då belysningen av verklighetsunderlaget i Historien om Gunnel.
Till grund för stycket ligger nämligen en berättelse, som med
någon litterär bearbetning återges i en av Molins
anteckningsböcker:


En lappqvinna från Blaikfjället var starkt hafvande, skulle till
Vilhelmina. Vägen gick öfver Blaikfjället. Nederst var brunt och skog. Öfver
var marig björk. Öfverst var nakna fjället. Der på toppen kunde hon
icke längre — utan satte sig och — födde. Till all lycka kom der en
lapp — ändock att der ej färdades folk mer än kanske en hvar tredje
vecka. Han hjelpte henne att stöka undan, torkade ungen i snön,
stoppade honom under kolten och rände före utför Granliden till
Maktoberg. ¾ mil till bys. Qvinnan rände efter, låg ett par dagar. Barnet
döptes i moderns närvaro strax efter.


Vad som härefter närmast tycks återstå att göra är en analys
av den egenartade Pelle Molinstilen med dess många skiftande
effekter och inslag. Man vill också gärna hoppas, att i enlighet
med sakkunniga önskemål och direktiv — jag tänker på
Molinforskningens pionjär, docenten Herman Geijer — kunde ges
den korrigerade Molinupplaga med exakt återgivande av
ort- och personnamn, varpå man länge haft anledning vänta.
Förmodligen bleve det då också tillfälle att bringa reda och plan i
den litterära kvarlåtenskapen efter Molin och att konsekvent
ställa skisser och utkast i relation till de utförda uppsatserna,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 26 20:00:25 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1930/0496.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free