Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Liberalism, fascism, bolsjevism som ekonomiska system. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
520 ELI F. HECKSCHER
skild grad bli beroende av vars och ens individuella
samhällsuppfattning eller etik och saknar så till vida allmängiltighet.
F*;ör egen del är jag ej i tvivel om hur mitt val skulle utfalla,
men det hör ej hit. Så långt som står i mänsklig makt, bör det
hindras från att påverka den tolkning av de faktiska
sammanhangen som jag här åsyftar.
Med liberalismen åsyftas i stort sett det västerländska
ekonomiska system som vanligen kallas den fria konkurrensens eller
den privata företagsamhetens eller den moderna
privatkapitalismens. Jag har valt ordet liberalism därför att det historiskt
förefaller mig vara ganska berättigat och dessutom utsäga mindre
av beröm eller klander än de flesta uttryck. Emellertid skulle
det vara omöjligt att komma till resultat i en kort uppsats utan
att betydligt förenkla eller schematisera den verklighet i vilken
vi leva. Det ligger i sakens natur att olika iakttagare äro av
olika mening om det centrala i ett historiskt uppvuxet
samhällssystem; och det kan visst hända att vad jag här ser som det
avgörande för systemet enligt andras mening är mer periferiskt,
och omvänt. Det måste emellertid var och en avgöra med sig
själv; det enda jag vågar göra anspråk på är att den framställda
tankegången skall vara oangriplig från sina egna förutsättningar.
Som utmärkande för detta system ser jag då att den låter
en på visst sätt beskaffad prisbildning fungera som regulator.
Prisbildningen är icke på något sätt den allmänna ekonomiska
företeelse som den ofta framställes vara; men där den får råda
utgör den vanligen den mest genomgripande företeelsen i ett
ekonomiskt system. Dess innebörd åtminstone i ett
penninghushållande samhälle är framför allt att sätta var och en i stånd
att fritt disponera över sin inkomst. Den andel i samhällets
resurser som tilldelas varje särskild individ kan av denne sättas
in var som helst, var och en kan tillgodose vilka av sina
önskemål som helst inom ramen för sin totala inkomst. De flesta
människor ha mycket mindre dispositionsrätt över samhällets
totala resurser än de skulle önska, men det är en helt annan
fråga; här gäller det endast att prisbildningen tillåter fullständig
frihet att inrikta denna dispositionsrätt efter behag. Med ett
ännu något trängre uttryck kan man säga att det gäller
möjligheten till fritt konsumtionsval. Så till vida utgjorde krigstidens
ransonering kanske det starkaste principiella avsteg från den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
