Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Liberalism, fascism, bolsjevism som ekonomiska system. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIBERALISM, FASCISM, BOLSJEVISM SOM EKONOMISKA SYSTEM 521
liberala samhällsordningen som någonsin förekommit, ty under
ransoneringen var det individerna förmenat att till något pris
eller på några villkor tillgodose sina önskningar efter de
oumbärliga, ransonerade varorna utöver en av staten fastslagen gräns.
Det är långt ifrån självklart att en liberal ordning skall vara
att föredraga framför alla andra. För det första kan det tänkas
att man icke anser det nyttigt för människan att tillgodose sina
önskningar efter sitt eget huvud. Man kan anse flertalet eller
många människor så oförnuftiga att de ej mäkta välja på egen
hand; och man kan även tänka på att människorna genom
reklam eller annan försäljningskonst bli föremål för en psykisk
påverkan som närmar sig hypnotism och därför hindrar dem
från att göra sitt oförvillade omdöme gällande. I själva verket
förekommer det i de flesta samhällen att det fria
konsumtionsvalet på den ena eller andra vägen inskränkes. Exempelvis i den
obligatoriska skolplikten har man ett framtvingat tillgodoseende
av behov, som där förut an säkerligen ick*e skulle komma att
täckas i samma utsträckning. Och i sprithandelns reglering har
man åtminstone i många länder och däribland vårt eget i stället
en sådan inskränkning i konsumtionen av vissa varor som
åtminstone enligt avsikten innebär absolut förbud för vissa
människor och ett absolut maximum för de övriga. Men t. o. m. om
man skulle anse att människorna i och för sig hade mest nytta
av att tillgodose sina önskningar efter sitt eget huvud, så kan
det — för det andra — likväl tänkas att man vill bestrida den
fria prisbildningens lämplighet, nämligen på grund av de
konsekvenser som den mer eller mindre ofrånkomligt drar med sig.
Och denna synpunkt leder i själva verket längre än den förra,
ty konsekvenserna innefatta en mycket stor del av hela det
ekonomiska systemet, sådant vi för närvarande känna det.
Den av människors efterfrågan reglerade prisbildningen ger
till att börja med den ekonomiska verksamheten dess av
socialismens språkrör alltid framhållna, s. k. anarkiska prägel. Det är
så till vida omöjligt att med framgång planlägga framtida
ekonomisk verksamhet som den har att låta sig ledas av efterfrågans
växlingar. Om någon har tillräcklig profetisk gåva för att kunna
avgöra vad människorna vilja ha om ett, två, fem eller tio år,
så är det visserligen möjligt att inrikta den ekonomiska
verksamheten på dessa mål; men då det ej gärna kan tänkas någon
större tillförlitlighet i en sådan framtidsberäkning, blir följden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
