Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Liberalism, fascism, bolsjevism som ekonomiska system. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIBERALISM, FASCISM, BOLSJEVISM SOM EKONOMISKA SYSTEM 523
duktionsmedlen eller mellanprodukterna. Här är det
producenten av färdiga varor som gör gällande sin rätt att välja de
produktionsmedel han finner bäst lämpade för sina ändamål; hans
egen efterfrågan är å ena sidan bestämd av efterfrågan på de varor
han framställer och å andra sidan av hans uppfattning om det för
hans ändamål lämpligaste urvalet av vad som tillåter
framställning av dessa produkter. Ur den synpunkt som nu sysselsätter oss
råder det visserligen en viktig skillnad mellan producentens val
och konsumentens. Det sistnämnda är nämligen helt och
hållet subjektivt bestämt; det finns inga allmängiltiga normer för
ett val mellan vete och råg, bröd och kött, mat och kläder, resor
och teaterbesök. Producenten däremot måste i normala fall
komma att välja de produktionsmedel som vid en viss — av
konsumenternas efterfrågan bestämd — produktionsriktning ge
honom den största vinsten; och fastän här finns stort utrymme
för olika affärsmäns växlande läggning, kan det dock i vanliga
fall åtminstone efteråt konstateras vad som har varit mer eller
mindre välbetänkt. Detta hindrar emellertid icke att valfriheten
på detta område är av den mest grundläggande betydelse för
det ekonomiska livets hela karaktär. På denna väg är det
nämligen som alla de oräkneliga tekniska förändringarna under de
senaste 150 åren ha omskapat nära nog alla människors liv.
Därigenom har det blivit en förskjutning mellan användning av
levande och död arbetskraft, liksom mellan olika länders
produkter och olika produkter sinsemellan. Sverige störtades
därigenom, omkring näst sista sekelskiftet, från sin ställning som ett
av världens ledande länder på järnhanteringens område, men
blev å andra sidan för ett halvsekel sedan genom en annan
teknisk förändring stor exportör av järnmalm; länder med stora
stenkolsfyndigheter fingo en ställning som de icke förut kunnat
drömma om; bet- och rörsockerproduceraiide länder ha fått sin
inbördes ställning omkastad mer än en gång; vissa slag av
begåvning ha tillskyndat sina ägare förut oanade vinster, medan
andra mänskliga gåvor starkt ha sjunkit i värde jämfört med
de övriga o. s. v., o. s. v. Allt detta har förutsatt fritt val mellan
produktionsmedel från producenternas sida.
Detta på det fria konsumtionsvalet och över huvud taget den
fria efterfrågan upphängda system är onekligen ytterst invecklat
och därför utsatt för en mängd rubbningar. De slutsatser jag
för egen del kom till ur världskrigets erfarenheter pekade visser-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
