Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Liberalism, fascism, bolsjevism som ekonomiska system. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
524 ELI F. HECKSCHER
ligen i riktning av en mycket större anpassningsförmåga hos
systemet efter stora och oväntade förändringar än man på
förhand hade tänkt sig; men att mycket brast också däri kan
det icke vara tvivel om. I detta sammanhang är det emellertid
viktigare att framhålla de rytmiska växlingarna,
konjunkturväxlingarna, till skillnad från sådana osymmetriska tillfälligheter
som världskriget; de äro oförnekligen bevis på en djupt
liggande brist på balans i det ekonomiska systemet. En oändligt
mycket svårare fråga är att avgöra i vad mån bättre balans
skulle kunna uppnås under ett annat system än det liberala;
och den frågan kan knappast besvaras förrän man kommit till
klarhet om konjunkturväxlingarnas orsaker, vilket förmodligen
ännu är ganska långt borta. Jag måste därför inskränka mig
till den relativt färglösa satsen, att man åtminstone kan tänka
sig ett ekonomiskt system, där rytmiska växlingar äro uteslutna.
Rubbningarna nu alldeles åsido, återverkar hela systemet på
samhällets inkomst- och förmögenhetsfördelning. Sådana
tjänster — såväl människornas som de döda tingens — som bli
föremål för ändrad efterfrågan skapa en däremot svarande
ändrad inkomst och förmögenhet. Det beror på vad man har av
de mer och mindre efterfrågade, personliga och opersonliga
produktionsmedlen, hur mycket man får att leva av. Strängt taget
är allt detta eller åtminstone det mesta av det så till vida
oförtjänt, som man ej själv har skapat vare sig sina andliga eller sina
materiella förmögenheter — ordet förmögenhet utgör en mycket
nyttig fingervisning för överensstämmelsen på denna punkt;
t. o. m. om man med rätta menar sig ha skapat sina kunskaper,
sin planmässighet och sin flit, nämligen genom sin viljestyrka,
så är ju den sistnämnda i alla händelser en gåva från höjden.
Emellertid är det icke desto mindre en skillnad mellan sådana
gåvor som ligga utanför människan och som vanligen kallas
förmögenhet i trängre mening, och å andra sidan mänskliga
egenskaper. Den närmaste frågan blir då, hur mycket av dessa
konsekvenser ur den fria prisbildningen — mer preciserat: hur
mycket av inkomst- och förmögenhetsfördelningens ojämnhet —
som kan ändras, utan att den fria prisbildningen som sådan i
några centrala delar upphäves.
Det förefaller mig oförnekligt att detta gäller naturtillgångarna,
de föremål som kommit till stånd utan mänskligt åtgörande och
som inga mänskliga åtgöranden kunna öka eller minska. Om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
