Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Liberalism, fascism, bolsjevism som ekonomiska system. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIBERALISM, FASCISM, BOLSJEVISM SOM EKONOMISKA SYSTEM 525
inkomsten av dessa föremål upphör att tillfalla sina nuvarande
ägare eller över huvud taget några privata ägare, så uppstår
ingen ändring i mängden av naturtillgångar därigenom, ty ägarna
ha ej skapat dem och kunna ej skapa dem.
Prisbildningsmekanismen undergår därför, åtminstone rent schematiskt uttryckt,
ingen annan ändring genom naturräntornas indragning än den
att inkomsten övergår från enskilda till det allmänna. Det
ekonomiska system som minst avviker ifrån liberalismens är därför
georgeismen, eftersom denna ingenting annat vill ändra i det
bestående systemet än att naturtillgångarnas avkastning icke skall
tillfalla enskilda personer.
Det blir genast ett mer invecklat problem, i vad mån
kapitalräntan likaledes kan indragas till det* allmänna utan
konsekvenser för den fria prisbildningens system i övrigt. Detta hänger
uppenbarligen på den roll som ersättningen för sparande spelar
i fråga om sparandets storlek; och även om detta är en
synnerligen omstridd fråga, lär det väl råda enighet om att
kapitalräntans roll för sparandets storlek likväl är större än
naturräntornas roll för naturtillgångarnas storlek. Oundgängligen
kommer man därför in på mer svåröverskådliga områden, när det
gäller att upphäva kapitalräntan som privat inkomst.
För att komma till klarhet om de ännu mer mångsidiga
förändringar som det liberala systemet kan tänkas undergå eller
redan har undergått, blir det emellertid nödvändigt att något
närmare analysera vad man menar med fri prisbildning och
fritt konsumtions val.
I själva verket har jag i det föregående utgått från något mer
än att det finns priser på alla varor och tjänster i samhället och
att människor få efterfråga föremålen utan hinder till dessa
priser. Jag har också tänkt mig priserna på ett visst sätt
bestämda — ett sätt som visserligen icke lätteligen kan uttryckas
i få ord men som för våra ändamål utan allt för stort fel kan
anges som priser vilka sammanfalla med produktionskostnaderna.
Nu finns det emellertid vittgående möjligheter att utan ändring
i prisbildningens och det fria konsumtionsvalets yttre mekanism
förskjuta dessa priser på olika sätt, med däremot svarande, lika
vittgående följder just för konsumtionsvalet. Framför allt kan
nian så att säga handikapa eller premiera vissa priser, skapa
en ny relation mellan priserna på olika färdiga produkter,
tjänster och produktivkrafter, med påföljd att efterfrågan eller kon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
