Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Liberalism, fascism, bolsjevism som ekonomiska system. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
526 ELI F. HECKSCHER
sumtionsvalet blir förändrat. Också i detta fall handlar individen
tydligen fritt med den andel i samhällets resurser som han
förfogar över; men tack vare ändrade priser förskjutes hans
efterfrågan från vad den skulle ha varit i det tidigare fallet.
Åtgärder av detta slag äro otaliga och förekomma från både det
allmännas och privata företagares sida, det senare dock som
regel endast i den mån det gäller privatmonopol. I detta
sammanhang kan det emellertid vara tillräckligt att stanna vid vad
staten gör. Genom beskattning, och särskilt genom det slags
beskattning som heter tullar, leder staten efterfrågan till vissa
varuslag ifrån andra, utan att därför hindra någon från att taga
det senare slaget i anspråk, om han bara vill betala vad det
kostar. Det är tydligen den viktiga skillnaden mellan tullar
och förbud, att individen handlar fritt i det läge som staten
skapat genom en tull, men är berövad all handlingsfrihet på den
punkt som regleras genom ett förbud. Å andra sidan är det
givet att om den tyngd som genom en extra beskattning lägges
på vissa varor blir tillräckligt stor, så kan efterfrågan ibland
förskjutas nära nog hur långt som helst. I princip gäller
detsamma i motsatt riktning, när priserna på vissa varor genom
understöd i den ena eller andra formen nedpressas och
efterfrågan på dem därigenom stimuleras. Här finnas alltså
vittgående möjligheter att inom en så att säga tekniskt orubbad
prisbildning leda det ekonomiska livet i en helt annan riktning
än efterfrågan i och för sig skulle motivera gentemot de objektivt
givna tillgångarna.
Det mest djupgående ingripandet i den fria prisbildningen,
utan att uppge dess formella giltighet, består emellertid i att icke
åsätta föremålen samma priser för alla människor utan i stället
att låta olika köpare betala olika mycket för samma prestation.
I stor skala förekommer detta system knappast på mer än en
punkt i våra moderna samhällen, nämligen i fråga om
järnvägarnas godstariffer, som låta ägare av olika varor betala enormt
olika ersättning för transportprestationer av samma eller i det
närmaste samma slag; men i mindre skala förekommer metoden
också både i privata monopolorganisationer, särskilt karteller,
och i en hel del offentliga företag. Det sistnämnda är av särskilt
intresse av den anledningen, att det finns en åtminstone teoretisk
möjlighet att på den vägen upphäva mycket av
inkomstfördelningens ojämnhet, nämligen att låta de rika betala mera för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
