Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Liberalism, fascism, bolsjevism som ekonomiska system. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
528 ELI F. HECKSCHER
köparmonopol och därmed en enorm förmåga att betala
produktionsmedlens bärare vad den finner lämpligt. Det blir icke
längre någon nödvändighet att betala en efterfrågad
produktionsfaktor mycket i förhållande till en mindre efterfrågad; ty bådas
ägare ha endast valet mellan att svälta ihjäl eller ställa
produktionsfaktorn till tjänst på de villkor staten bestämmer. En
allmän socialisering skulle därför ha mycket vittgående möjligheter
att utjämna inkomst- och förmögeiihetsfördelningen.
I verkligheten kan man dessutom vara ganska säker på att
statssocialismen skulle komma att göra sitt inflytande gällande
i-eke blott som köparmonopolist utan också som säljarmonopolist.
Staten skulle efter all rimlig beräkning komma att bestämma
sina priser efter de maktägandes uppfattning om vad som borde
vara dyrt och billigt; och eftersom egentliga
produktionskost-iiadskalkyler hade omöjliggjorts genom statens egenskap av
köparmonopolist, skulle den i verkligheten icke ens under
förutsättning av den bästa vilja få särdeles lätt att bevara det slags
prisbildning som inställer sig vid ett system av privat
företagsamhet. Dessutom är det all sannolikhet för att staten skulle
komma att differentiera priserna efter olika synpunkter, närmast
människors olika inkomstnivå, i den mån olikheter där funnes
kvar, men också sannolikt efter människors politiska, religiösa
eller annorlunda beskaffade övertygelse. Det skulle därför trots
allt kunna bli en mycket djupgående förändring i det
ekonomiska system som jag här tagit till utgångspunkt, utan att
prisbildningens och det fria konsumtionsvalets formella bestånd hade
upphävts.
Till sist återstår emellertid möjligheten att göra slut också
på denna innebörd i liberalismens system. Staten eller det
allmänna som ensam herre över det ekonomiska systemet kan helt
enkelt dela ut olika varor, utan att fråga mottagarna om vad de
vilja ha, och samtidigt låta dessa å sin sida utföra prestationer
som icke stå i något nödvändigt samband med vad staten
tillhandahåller dem. Det gäller här det system som i äldre tid
vanligen brukade kallas kommunism. Förmodligen leder det dessutom
till gemensamhet också i själva levnadssättet, ungefär som inom
ett kloster eller en kasern; men t. o. m. oavsett detta har systemet
en fullt klar prägel. Allt fritt byte är där ur räkningen, och det
finns då icke heller något utrymme i samhället för bytesmedlet
eller pengarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
