Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Liberalism, fascism, bolsjevism som ekonomiska system. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIBERALISM, FASCISM, BOLSJEVISM SOM EKONOMISKA SYSTEM 533
arbetarnas effektivitet också hämmas genom konsumtionens
inskränkning. Men blir det icke fallet, har systemet en stark
kapitalbildande förmåga. Den varubrist som allmänt överklagas i
Ryssland för närvarande förklaras visserligen icke helt och hållet
av denna politik, så som det följande kommer att visa; men till
en stor del beror den efter allt att döma därpå.
Vidare försvinner strängt taget all skillnad emellan
prissättning och beskattning. Staten sätter vad pris den behagar eller
finner lämpligt, på sina, d. v. s. samhällets totala mängd av
produkter; och eftersom den likaledes i stort sett godtyckligt
bestämmer över priserna på alla produktionsmedel, har allt samband
mellan produktionskostnader och produktpriser på varje särskild
vara försvunnit. Rent tekniskt sett är detta uppenbarligen en
mycket bekvämare lösning än den som tillämpas under det
liberala systemet, där staten, för att få medel för sina ändamål, på
skattevägen måste beröva medborgarna en inkomst som de redan
äga; under bolsjevismen få människorna över huvud taget aldrig
mer än det är meningen att de skola behålla. För att undgå
missförstånd skyndar jag att tillägga, att bolsjevismen, sådan den
hittills har fungerat, har varit mycket långt ifrån en fullständig
tillämpning av denna princip.
Svårigheten att genomföra principen ligger över huvud taget
icke närmast i mekanismen, som genomgående är enklare än
liberalismens, utan i de anspråk som ställas på ledningen. Under
en liberal regim ger prisbildningen ständigt utslag för varje
felriktning av den ekonomiska verksamheten i förhållande till den
faktiskt existerande efterfrågan, och prisförskjutningarna
återverka i sin tur ständigt på producenterna, så att produktionen
inrättar sig efter ändringarna i själva efterfrågan. Ingen kan påstå
att systemet fungerar utan rubbningar, men lika litet kan någon
objektiv iakttagare förneka att det icke desto mindre arbetar
på detta sätt. I fråga om det allmänt statssocialistiska samhälle
som nu sysselsätter oss kan däremot uppenbarligen ingen
förändring äger rum, förrän den centrala makten bestämmer sig för
den. På statsledningens förmåga att följa utvecklingen beror
det därför, om produktionen och prisbildningen skola ta ett
förlopp som motsvarar ledningens syften; den utjämning som under
liberalismen ligger i att många tusen människor var för sig och i
eget intresse handla så som de i varje ögonblick tro motsvara
efterfrågans läge existerar icke. I ett oföränderligt samhälle,
40. Svensk Tidskrift 1930.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
