Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Från en vandringsdag i Rom. Av Axel Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÄN EN VANDRINGSDAG I ROM 549
upp — för att bestämmande påverka sekler. På område efter
område förnimmes det klart, till exempel på målarkonstens, så
som detta nu snillrikt ådagalagts genom Ludwig Cartius’
mästerverk Die Wandmalerei Pompejis (1929).
Och i Rom självt är det främst kejsarstaden, från första årh.
eller senare vi se, i synnerhet kejsarstaden sådan den blev efter
Neros brand år 64 e. Kr., ehuru även Augustus var en stor
byggherre, som lämnat spår efter sig vid så gott som alla centrala
och monumentala platser i Rom. Men Nero gick vidare, och
hans intresse sträckte sig till reformer av hela stadsplanen och
bostadshusen. Han hatade det gamla Roms fula hus och trånga,
krokiga gator; han ville ha raka, breda gator och arkader längs
dem. Han delade kort sagt kejsartidens arkitekters strävanden,
och hur djupgående den förändring var, som hans tid
åväga-bragte, kan den bäst mäta som efter några dar på Pompeijs
gator förflyttar sig till Ostia. En ny stad skapades, försäkra de
antika författarna, framtidens stad kunna vi säga som överblicka
den följande utvecklingen, men romarna nere i gator och
gränder mumlade och hatade: kejsarn hade med berått mod bränt
ner den gamla sta’n. Där hade det varit både hälsosammare
och bättre! Det är som om man hörde de goda romarna av i
dag snacka om någon ny reform.’
Men här ha ruinerna överlevt människorna och vittna än om
en märklig storstadsskapelse, praktisk, slitstark, arbetande med
samma problem som våra millionstadsarkitekter jämte de
svårigheter som frånvaron av moderna kommunikationsmedel,
elektricitet o. s. v. vållade. Man skall ej i Rom vänta sig eller tro
sig se utsökta konstskapelser som Palazzo Vecchio i Florens
eller Parthenon i Athen. Det Rom, vars ruiner pittoreskt bryta
sig mot den ännu modernare nutidsstaden, var en
standardiserande storstadskulturs skapelse. Väl må vi drömma i månsken
vid Colosseum och inför murgrönorna, som vältra sina fång
över romerskt tegel, men verkligheten där bakom var en
sjudande millionstad; mätta med dess krav kunna först de stora
byggena förstås. Gå Via Nazionale fram och se de stora
tegelhusen från antiken vid Piazza Magnanapoli! Så såg Rom ut! En
resa till Ostia ger samma bild. Solitt byggda, i huvudsak lika
tegelhus i 3-4-våningars höjd med butiker i bottenvåningen.
Ru-tikerna äro av sydländsk typ: ett stort rum med vid port mot
gatan och plats för hela lagret i butiksrummet. Handelssyste-
41. Svensk Tidskrift 1930.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
