Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Från en vandringsdag i Rom. Av Axel Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÄN EN VANDRINGSDAG I ROM 553
ger, som dess sammanstörtande hus bildade? Hur kunde den
möta nyare tider som ett fantastiskt ruinfält, där renässansen
hämtade idéer — och marmor till sina alltslukande
byggnadsplaner och kalkugnar? Stora historiker ha formulerat olika
svar, och världskrigets historia kan förvisso även ge bidrag för
att förstå det så att säga yttre förloppet. Vi ha sett en
världsstad hotas av liknande öde, S:t Petersburg, och detta av samma
orsak, den riksenande kraften svek, och huvudstaden, som levt
i, med och genom riket och dess organisation, gick svindlande
hastigt förfallet till mötes.
Men människorna, frågar man, hur förändrades de? Var är
nu romarandan? Var Catos lugn? Virginias dygd? Här skulle
jag vilja göra gällande, att många arbeta med en idealiserad,
klassicistisk skenbild. På Roms antika gator gingo knappast vare
sig under republikansk tid eller kejsartiden strama romare fram
och talade idel steiistil. Om det äldsta Rom veta vi ej mycket.
De förhistoriska fynden synas teckna en seg, orörlig
konservatism i det dagliga livet och dess former och seder, men detta
drag förbindes i själva verket än i dag på ett säreget sätt med
stundens uppbrusande sydländska rörlighet och livlighet i
Italien. Naturligtvis ha kejsartidens folkblandning och
folkvand-riiigsskedet satt djupa spår, men från den dag osminkade
skildringar och glimtar av dagligt liv under antiken börja, är dock
likheten med dagens liv och folk i Italien på mångfaldiga sätt
slående. Jämför blott några rent yttre åthävor! Hur helt som i
dag träta ej resenärerna och forkarlen på Horatius’ berömda resa
till Brindisi? Hur slåss ej två slagskämpar under allmänt intresse
utanför världshuset! Vilka av våra dagars tumult ha tävlat med dem
Cicero skildrar från sitt Rom? Det är mycket av välbekant
sydländskt liv i allt detta, och den vältalighet, varmed Cicero besegrat
en värld, känner man ej igen en dess grundegenskap, strävan efter
en viss glansfull klarhet, efter den stora frasen, till och med då
man hör skolpojkarna i omnejden av hans hemstad Arpinum på sitt
klingande italienska mål utlägga traktens storhet och förfall. Se via
latina! Nu böka där svarta svin! Och här gingo en gång
Cse-sarer fram! Jag skulle vilja våga det påståendet, att livets
vanliga gång, lynnena, formerna, ej minst det sista, äro sig
förvånande lika; och jag tror mig kunna säga, att monument och
litteratur ge mig stöd därför i stor utsträckning.
Men återtager man, romarlugnet, de stora talen hos Livius!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
