Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Litteratur - En ny del av den norska historien. Av Bertil Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR 571
som de ivrigt sökte fasthålla, därom vittnar ju bl. a. Hansans ihärdiga
monopolsträvanden. Men vilken disproportion man än vill aniaga
mellan den varumängd, ssom måste avges, och den varumängd, man fick i
gengäld, är perspektivet dock felaktigt, då man endast talar om
främlingshandeln som ett förtryck eller rent av ordar om utarmning genom
handelsutbytet. Verkligheten måste ha varit den motsatta. Exporten
har skapat nya försörjningsmöjligheter, ny bebyggelse och till siat lagt
grunden till den börjande kapitalbildning och de ekonomiska insikter,
som slutligen skänkte förutsättningarna för — och behovet av — en
emancipation.
Denna emancipation har fortgått efter två vägar, skapandet av ett eget
tonnage, som gjort slut på det rent passiva handelsutbytet, och
skapandet av en inhemsk industri, som brutit den ensidiga råvaruexporten. I
Norge lika väl som i Sverige har det sjuttonde århundradet avgörande
betydelse för uppbyggandet av den ekonomiska självständigheten. Men
detta händelseförlopp fick tack vare olika förutsättningar ett mycket
skiljaktigt förlopp. I Sverige sammanhänga natur vidderna landfast
med detta vida »Rumboland», vars spannmålsskördar, enligt vad Ahn:
lund en gång ,så levande skildrat, redan i urminnes tid knöto
skogs-och slättbygd samman. Senare skapade bruksrörelsen nya starka band
mellan landets olika delar. I öster och väster åter är detta samband
mellan de motsatta landskapstyperna brutet. Finska viken har,
nationellt och ekonomiskt, blivit en sprängkil, som gjort det naturligt att
främst knyta banden västerut, med Sverige, i stället för med Baltikums
slättland. Norge åter sammankopplades väl med Danmarks slättbygder,
men den politiska föreningen kom aldrig at,t motsvaras av den fasta
ekonomiska enhet, som med självklar naturlighet tillföll skandinaviska
halvöns östra hälft. För Norge betydde detta, ätit möjligheten av en
egen nationell utveckling bevarades, ehuru det närmaste resultatet blev
en nationell personilighetsklyvning, som Sverige undgick.
Om än på den skandinaviska halvön nya förutsättningar för
ekonomisk självständighet framväxt, kunde omskapandet av näringslivet dock
ej genomföras utan utländskt kapital. I Sveriges ekonomiska historia
under 1600-talet är kapitalimporten ett av de mest dominerande dragen.
Siffermässigt kan dess omfattning aldrig fastställas, men vittnesbörden
därom möta oss, från vilket håll vi än intränga i tidens historia. För
det ekonomiska betraktelsesättet framträder förloppet kanske påtagligast
i handelsbalansens omsvängning från stark passivitet under
brufcsindu-striens grundläggningsskede till aktivitet under den därpå följande
amorteringstiden. Mera i ögonen fallande är kapitalimportens så att säga
personliga avspegling, den ström av utländska företagare, som med den
nådde vårt land. Våra städer fingo åter samma halvt främmande
karaktär som under medeltiden, och i vår brukshistoria möter man snart
fsagt på varje blad utländska namn. Men det visade sig, att de
främmande folkelementen förvånande hastigt absorberades i sitt nya
hemland. Hur det gick till, kan man på et t socialt område följa genom att
genombläddra Ättartavlorna. Sin förklaring finner företeelsen
otvivelaktigt i det nyss betonade förhållandet, att de stora vidderna ined sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
