Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Litteratur - Ekonomisk vetenskap och politik. Av Tom Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig naturligt sådana metafysiska begrepp som (objektivt) värde och
naturliga rättigheter, vilka liksom de religiösa föreställningarna svara
mot oavvisliga och vördnadsvärda men empirismens domvärjo helt
undandragna andliga behov. I våra dagar, då en positiv internationell rätt
av stora mått är under uppbyggnad, har inom rättsvetenskapen ett starkt
behov framträtt att frigöra sig från kvarlevorna av de naturrättsliga
föreställningarna, som inom folkrätten spelat en större och mer
beståndande roll än inom juridiken i övrigt. Med denna parallell för ögonen
är man böjd att tillmäta en liknande boskillnad inom nationalekonomien
den allra största praktiska betydelse — men också att erkänna det
idealtypiska tänkandets fulla berättigande och omätliga betydelse vid sidan
om vetenskapen.
En av Myrdal närmare granskad del av nationalekonomien är
finansläran eller läran om den offentliga medelhushållningen. Författaren
finner det riktigast, att man här hölle sig endast till undersökningen av
olika offentliga hushållningsskicks verkningar under förutsättning av
en viss omfattning och inriktning av statsverksamheten. Emellertid
ha även här de politiska åskådningarna innästlat sig under vetenskapens
förklädnad, i det man företrädesvis sysslat med att överväga olika
beskattningsformers och skatteprincipers rättvisa och lämplighet, ja t. o. m.
sökt finna en objektiv grund för bestämningen av beskattningens och
därmed den offentliga verksamhetens riktiga omfång. Myrdals
argumentering mot denna, icke minst inom svensk nationalekonomi högt
uppdrivna genre, är synnerligen medryckande. Hans slutsats blir, att
den vetenskapliga finansläran endast kan omfatta beskattningsskickets
ekonomiska verkningar (incidensläran), varvid den för finanspolitiken
blir enbart tekniskt biträde.
Om detta är riktigt, så skulle det väl främst vara därför, att
begreppet rättvisa varken äger obetingad tillämpning på beskattningsskicket
eller kan bringas att sammanfalla med vad som från olika utgångspunkter
kan visas vara praktiskt och lämpligt. Frågan om den allmänna
nationalekonomiens huvudstycken äga någon »värdefri» allmängiltighet,
ligger emellertid på ett annat plan. Tag t. ex. frihandelsläran. Enligt
denna uppnås vid ekonomisk frihet största »nationalinkomst», vilket
otvivelaktigt för människor i allmänhet ter sig eftersträvansvärt. Om
själva grundtanken är riktig, synes det orimligt, att det hela skulle falla
enbart därpå, att begreppet nationalinkomst icke kan tillfredsställande
uppklaras. Kunna vi ej möjligen reda oss med erfarenhetsmässiga
praktiska förenklingar och med Irving Fisher »med det sunda förnuftet
hugga av våra gordiska knutar» (Myrdal s. 154)? Om man t. ex. kunde
hävda, att vid ekonomisk frihet praktiskt taget alla viktiga varuslag
produceras i kvantitativt större omfattning än eljest, eller än hellre i större
omfattning i förhållande till det nedlagda arbetet, sålunda billigare, utan
att fördelningens ojämnhet därigenom främjades, kunde den
ekonomiska frihetens övervägande om ock begränsade gagnelighet enligt
människors gängse uppskattning sägas vara bestyrkt. Men även ett sådant
approximerat sammanhang är givetvis minst sagt mycket svårt att
vetenskapligt ådagalägga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
