Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 16 januari - Utomlands vid årsskiftet. Av Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1930 kan man redan nu på ett ungefär förutsäga
partigruppernas styrka inom elektorsförsamlingen. En erfaren
räknemästare har i sin sannolikhetstabell uppsatt 91 agrarer, 74
socialdemokrater, 73 av Finska samlingspartiet, 33 av Svenska
folkpartiet, 28 av Finska framstegspartiet, inga kommunister
och 1 elektor från Finska småbrukarpartiet. Vid
presidentvalet den 16 febr. 1925 voro agrarerna 69, socialdemokraterna
79, samlingspartisterna 67, svenskarna 36, framstegspartisterna
33 och kommunisterna 16. Vald blev då i tredje omröstningen
agraren Relander med 172 röster mot 109 för
framstegspartisten Ryti, vilken sistnämnde i första omröstningens partiparad
blott fått sitt eget partis 33 röster men i andra omröstningen
med socialistisk hjälp nådde första rummet med 104 röster
(mot 97 för Relander). Finska samlingspartiets kandidat,
Suolahti, fick först 68 röster, därpå i andra valomgången 80,
men utgick sedan ur tävlan till förmån för Relander, som även
drog till sig de flesta svenskarnas röster. Genom kravet på
absolut majoritet för att bli vald i första eller andra
omröstningen och bestämmelsen om att tredje omröstningen endast
gäller de två, som fått högsta röstetalet i den andra, lämna
valstadgandena utrymme för rätt stora överraskningar.
Kandidaterna vid årets val äro tills vidare fem: statsministern P. E.
Svinhufvud, avgående presidenten L. Relander, förre
presidenten K. J. Ståhlberg, agrarledaren K. Kallio och förre
socialdemokratiske statsministern V. Tanner. Om ingen av dessa
på förhand avstår från tävlan, äro många kombinationer
tänkbara. Tanner väntas bli socialdemokratisk kandidat i
första omröstningen, men om flera omröstningar erfordras,
rösta hans elektorer förmodligen på den för dem minst
misshaglige av de borgerliga kandidaterna. Försök ha bebådats att
samla de borgerliga elektorerna kring en gemensam kandidat,
men svenskarna vilja ej rösta på Kallio, enär han ej är mäktig
svenska språket, och Lappomän liksom samlingspartister ha
just inga sympatier för Ståhlberg, vilken däremot i eventuella
senare valomgångar tros kunna påräkna flertalet
socialiströster. Svinhufvud korades först till Lapporörelsens kandidat
men har anhängare även utanför denna, och omval av
Relander, vilken som president noga vaktat sig för att uppträda som
partiman, skulle under vissa eventualiteter kunna te sig som
en lockande kompromissutväg. Han har emellertid emot sig, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
