Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 16 januari - Litteratur - Svensk prosakonst 1930. Av Elof Ehnmark - Agnes v. Krusenstjerna: Kvinnogatan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38 LITTERATUR
han fram händelserna till nutiden. Hans bonderoman har därigenom blivit
aktuell och modern. Konflikten: fadern, gården, sönerna, har väl i
bondelivet varit rådande sekler igenom. Ingen har på senare tid skildrat den
med mera vingbred kraft och mera förtätad stämning än engelsmannen
Freeman i sin vid årets början översatta roman Joseph and his brethren.
Hos Vilh. Moberg återvänder samma konflikt. Den svenska romanen har
väl icke samma storvulna resning som den engelska, men den är
självständig i anläggning och utförande, den ställer in konflikten i typisk svensk
miljö och ger den sin förklaring genom de senare årens omvälvningar i
näringslivet och den allmänna livsföringen. Den sakkunskap och
berättartalang, som utmärker Mobergs författarskap, återkommer också här. Det
är must och kraft i skildringen och målmedvetenhet i kompositionen. Den
tragiska konflikten uppstår genom den isolerade, gammaldags bondens
oförmåga att följa tidens förändringar. Samma tema, fast här beträffande
arbetarklassen, har f. ö. behandlats också i ett kapitel av Holmströms ovan
nämnda roman, och samma sätt att reagera kommer fram hos båda
författarnas figurer. Det ståndaktiga egensinnet, den svenska, hårdnackade
envisheten, Karl XII: s-humöret styvnar endast ytterligare till i motgången,
den kraft att härda ut, som burit genom svårigheterna och byggt upp deras
verk, blir till slut ödesdiger och nedbrytande. En karaktär av detta slag
kan knappast bäras upp av egentligt tragiskt patos utan väcker närmast
blott medlidande. Så är det också här. Kapitel för kapitel hagla
överraskningar och motgångar över den gamle bonden, hans öde blir honom själv
alltför dunkelt och han brytes ned utan att förstå. Det hör till den episka
diktens traditioner, att vi inte få reda på författarens egen ståndpunkt
eller sympatitagande. Likväl tycker man sig förstå, att Moberg i själ och
hjärta håller på den gamle bonden, hur klart han än framhåller dennes
brister. Fast hans värld och verk slås i spillror, har hans liv dock varit
en hög hymn till arbetets ära, till den gamla bondehedern och hemkänslan.
Därför är det intet direkt förvånande i att författaren påpassligt sätter in
en satirisk stöt mot hembygdsföreningsväsendet. Folkskollärare Sälgegren
beklagar alla dem, som inte haft någon organiserad fosterlandskärlek och
saknat »riktlinjer, efter vilka man kunnat älska sina fäders jord». Kanske
mötas den gamle bonden och den yngsta friskaran i den satiren?
De moderna problemens talan föres tydligast av Agnes v. Krusenstjerna
i hennes ännu ofullbordade romantrilogi Fröknarna von Pä h le n.
Den röda tråden i denna breda samhällsskildring med växlande scener och
skilda gestalter utgöres av eri ung flicka, Angela, vars uppväxtår behandlas.
Första delens titel, Den blå rullgardinen, symboliserar barnets
fantasi- och drömvärld. När den rullas upp och Angela träder ut i
världen, kommer hon till Kvinnogatan, som egentligen är en
hushållsskola på landet, där den nakna verkligheten på allvar möter henne.
Verkligheten är för Agnes v. Krusenstjerna erotiken, skärskådad enligt moderna
auktoriteters åsikt om saken. Det erotiska livets fysiska sidor stöter man
ju på överallt i modern litteratur. Av de i denna artikel nämnda böckerna
är det få, som inte åtminstone snudda vid ämnet. I stort sett är intet ont
härom att säga. Det som är av betydelse i livet och som diskuteras i
samtiden, kan inte bli oberört i konsten. Mycket behöver förvisso också vädras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
