Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 16 januari - Dagens frågor - Ur en kommittés tankevärld - Det ekonomiska läget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52 DAGENS FRÅGOR
Det vore förvisso orättvist att påstå, att kommittén alldeles blundat för
den särställning, som universitetsläraren intager i det hänseendet, att i hans
ämbetsåligganden (för att åter citera betänkandet) ingår skyldigheten att
föra den vetenskapliga forskningen framåt. Kommittén har funnit det
nödvändigt att genom en särbestämmelse göra det möjligt för honom att som
hittills få för vetenskapligt arbete åtnjuta befrielse från övriga
ämbetsgöromål mot endast ett lindrigt avdrag på lönen. Ur motiveringen härför
må ytterligare endast följande tirad anföras: »Det är uppenbarligen av
högsta vikt, att denna sida av hans ämbetsutövning så långt sig göra låter
underlättas för att vårt lands insats i det internationella forskningsarbetet
må bliva så stor och värdefull som möjligt och på bästa sätt motsvara de
betydande summor, som årligen av statsmakterna anvisas för den högre
andliga odlingens främjande» (sid. 203). Man saknar här endast en
antydan om vilket kvantum vetenskap, som en professor dagligen bör prestera
för att anses fullgöra sina ämbetsåligganden.
Kanslern för rikets universitet har i bestämda ordalag avstyrkt
professorernas inordnande under det föreslagna reglementet. För lönekommittén
torde detta varit mindre överraskande än det förhållandet, att tanken på
ett gemensamt avlöningsreglemente mötts med utpräglad kyla även av
styrelser och personalgrupper i kommunikationsverken, därifrån dock som
sagt det nya lönesystemet härstammar. Det förefaller, som om den
departe-mentala eftergranskning av förslaget, som finansministern bebådat, med
fördel skulle kunna utsträckas även till den sida av kommitténs arbete, som
här i korthet kommenterats.
Den optimism beträffande den kommande
konjunkturutvecklingen, som kunde skönjas under
november månad 1930 blev tyvärr relativt kortvarig. Erfarenheten från
tidigare lågkonjunkturer syntes giva vid handen att tidpunkten för en
bättring av läget snart borde vara inne. Den minskning i produktionen
och i lagren hos producenter och mellanhänder, som inträtt, jämte tecknen
till ett avstannande av prisfallet på de viktigaste råvarorna syntes peka på
att konsumtion och produktion kommit bättre i jämvikt. Den senaste tidens
händelser på aktiemarknaden och på vissa varumarknader ha emellertid
åtminstone för en tid avbrutit denna lovande utveckling. Svåra kursfall
inträffade på New York-börsen bl. a. under påverkan av ett par fallissemang
bland de medelstora bankerna och nya bottenkurser noterades för
exempelvis ståltrusten och Kreugerdebentures. Den föregående förbättringen i
råvarupriserna gick tillspillo och i vissa fall uppnåddes nya bottenpriser
bl. a. för bomull.
Den rådande krisen är givetvis i hög grad betingad av psykologiska
faktorer. Liksom under en högkonjunktur optimismen ofta saknar varje gräns
och går till skadliga överdrifter, när det gäller uppskattningar av
konsumtionsförmågan, så medför den en gång inträdda konjunkturavmattningen
en benägenhet för bottenlös pessimism och en återhållsamhet i köplusten,
som orsakar en överdriven nedgång i omsättningen. I själva verket torde
i dessa förhållanden ligga en av de viktigaste förklaringsgrunderna till
konjunkturväxlingarna. Vad som denna gång i mycket hög grad bidragit
Det ekonomiska läget.
En översikt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
