Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 2. 10 mars
- Läroverksreformens förverkligande och det nya gymnasiet. Av Karl Thunell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LÄROVERKSREFORMENS FÖRVERKLIGANDE OCH DET NYA GYMNASIET
Av Lektor KARL THUNELL
Ändamålet med 1927 års skolreform angavs i den k.
propositionen i främsta rummet vara en omdaning av läroverkens inre
arbetssätt, men statsrådet Almkvist framhöll, att denna inre
reform särskilt i fråga om gymnasiet krävde »en väsentlig
omläggning av gymnasiets organisatoriska gestaltning».
Övergången från folk- och mellanskolor skulle göras smidigare och
flickornas högre undervisning omhändertagas av staten,
mångläseriet motverkas, den snävt intellektualistiska inriktningen
uppmjukas genom ökat utrymme för självverksamhet och fysisk
fostran och den gammaldags stränga disciplinen ersättas av
samverkan mellan lärare och lärjungar.
Den nya läroverksstadgans föreskrifter om de olika sätten för
realskolans anknytning till folkskolan, om tre- och fyraåriga
gymnasier, om flickornas tillträde till statsläroverken torde vara
allt för väl kända och tillräckligt diskuterade för att här kräva
en redogörelse. Det må endast konstateras, att i fråga om
anknytning mellan olika skolformer de politiska och sociala
argumenten stått emot de pedagogiska, så att diskussionen härom
i stor utsträckning följt linjen goddag — yxskaft, och att de
förstnämnda i stort sett haft övertaget, vilket måste anses
såsom en naturlig följd av reformens allmänna förutsättningar.
Endast ett par ord om samgymnasiet, som blivit en vanlig form
för högre statlig flickundervisning! Det måste sägas, att där
otvivelaktiga och svårkontrollerbara risker förefinnas för en
utsträckt fri sexualitet; hur berättigade farhågorna äro, därom
kan troligen först en kommande generation med egen
erfarenhet ge besked. Säkert är att många skolmän, mest i tysthet,
begrunda problemet, som med all sin ömtålighet är alltför viktigt
för att kunna räknas till det onämnbara.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 27 01:21:21 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1931/0064.html
