Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 10 mars - Läroverksreformens förverkligande och det nya gymnasiet. Av Karl Thunell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det som däremot torde vara förtjänt av en närmare
granskning är det inre läroverksarbetets omdaning. Härvidlag är det
lika viktigt att uppmärksamma detaljerna i skolans dagliga
arbete som de stora synpunkterna. För läraren framstå de förra
alltid som realiteter, de senare ofta som munväder, och om de
icke draga jämnt, ha småsakerna en förarglig tendens att gå
segrande ur striden.
En av de mest allmänt omfattade anklagelserna mot den
gamla ordningen gällde studenternas dåliga kunskaper; om än
påtagliga överdrifter lätt kunna konstateras — man har ju i
allmänhet litet för lätt att tala om »den gamla goda tiden» —
så kvarstår dock tillräcklig motivering för missnöjet. Som
förnämsta anledning härtill utpekas med rätta ämnesträngseln
och kunskapsstoffets överväldigande massa av detaljer; den nya
ordningens krav på stoffets begränsning och fördjupade
behandling är i mina ögon ett ofrånkomligt villkor för läroverkens
sunt tidsenliga utveckling. Den gamla ordningens bestämmelse,
att 1 à 2 ämnen kunde få bortväljas i de högsta ringarna,
medför så stora risker för underkännande i studentexamen, att
den nästan inte alls användes. Den nya organisationen minskar
däremot antalet läsämnen i de högsta ringarna från 10 à 11 till
7 à 9 genom att kring en kärna av fyra obligatoriska ämnen
bygga upp ett konstrikt system av frivilligt tillval. Här ha
rikliga klagomål försports från rektorer över ökade
schematekniska svårigheter, från föräldrar, vilkas barn ej fått läsa ett
nödvändigt ämne (ty 5 aspiranter fordras, för att undervisning
i ett ämne skall anordnas). Vid det läroverk, där författaren
tjänstgör, har emellertid i de fyra klassavdelningar, som hittills
nått det differentierade gymnasiet, ingen elev utestängts från
nödvändigt ämne; i de tre latinklasserna har undervisning
anordnats i samtliga de fjorton läsämnen, som förekomma på
latingymnasiets timplan och dessutom förstås i tre övningsämnen,
och dock sluta de obligatoriska lektionerna i läsämnen aldrig
senare än 3,30 em. Detta goda resultat — som säkert nåtts även
vid andra läroverk men som man av tidningsmeddelanden att
döma på sina håll förgäves eftersträvat — nås utan alltför stora
svårigheter sålunda: Efter erhållna upplysningar få eleverna
i god tid ge uppgift om tilltänkt levnadsbana och önskade
ämnen. Rektor granskar materialet och avgör, vilka ämnen som
skola läsas samtidigt av olika grupper i klassen och alltså
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
