- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugoförsta årgången. 1931 /
65

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 10 mars - Läroverksreformens förverkligande och det nya gymnasiet. Av Karl Thunell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LÄROVERKSREFORMENS FÖRVERKLIGANDE OCH DET NYA GYMNASIET 65

luftsverksamheten leddes av särskilda idrottssakkunniga. Vi
skulle då snart ha ett nytt skolämne »idrott», som med alla sina
goda sidor ingalunda kan värdesättas lika högt som ett mer
mångsidigt friluftsliv. Vad detta senare beträffar, har jag
alltför många gånger kommit hem härligt trött efter några
timmars utevistelse med trevliga och hurtiga elever för att jag
skulle kunna tvivla på dess nytta. Ett försiktigare, successivt
införande hade nog varit fördelaktigt; nu kom anordningen med
en fart, som försvårade det långsamma prövandet fram till den
bästa organisationen. Utan tvivel är resultatet ofta mer än
skäligt klent, men man kan vänta, att svårigheterna skola minskas
allteftersom lärare av den idrottsintresserade generationen
komma i tjänst och de högre klasserna komma att bestå av
elever, som sedan de första skolåren äro vana vid idrottslov. Man
förstår bara inte den i sin kategoriska utformning rent ut sagt
dumma bestämmelsen, att läroverket nödvändigt skall utöva
ledning och tillsyn. Den finns veterligen inte i riksdagsbeslutet.
Det är intet fel, vare sig hos läroverken eller eleverna, att dessa
i allmänhet känna sig bättre till mods utan »ledning och tillsyn»,
och det är alldeles säkert en underskattning att tro, att
skolungdomen inte ibland kan sporta och promenera på egen hand.
Skulle ledigheten någon gång användas för tillgodoseende
av andra lojala intressen, är därmed ingen skada skedd. Det
är f. ö. allmänt känt, att många rektorer sätta sig över den
opraktiska bestämmelsen, t. ex. när det gäller elever, bosatta
utanför läroverksstaden. För de idrottsintresserade lärarna är
den i sitt nuvarande kategoriska skick malörtsdroppen i
glädjebägaren; dess verkan på idrottsdagarnas många motståndare
avstår jag från att söka karakterisera.

Över ingången till Dantes Inferno står skrivet: »I som här
inträden, låten hoppet fara!» Över våra läroverksportaler skulle
vi kunna anbringa ett citat om det nya gymnasiet ur
riksdagsbeslutet av år 1927:–––»kan förväntas i regeln medföra ej

blott en fördjupad kunskap utan även ett större kunskapsmått.»
Antagligen har detta olycksaliga yttrande tillkommit som en
replik och en sköld mot dem som profeterade, att den nya
ordningen skulle medföra en nedgång i kunskapsnivån. Hur
mycket bättre hade det ej varit att däremot hävda, att åttio väl
inlärda och begripna sidor representera en större eller i varje fall
bättre kunskap än hundra sidor, som klassen jagat igenom! Man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 27 01:21:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1931/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free