Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 10 mars - Läroverksreformens förverkligande och det nya gymnasiet. Av Karl Thunell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄROVERKSREFORMENS FÖRVERKLIGANDE OCH DET NYA GYMNASIET 67
påminner om andlig korvstoppning. Och denna förberedelse
sträcker sig långt ner i gymnasiet och behärskar helt det sista
årets arbete.
Förhållandet mellan lärare och lärjungar har av ålder
kunnat karakteriseras med satsen »läraren skall vara som en gud
för sina elever». Det var tyvärr ofta Jupiter tonans som var
idealet: jag själv har ännu efter tjugofem år tisdagstimmarna
efter frukost i fyran i friskt minne — det var dubbeltimme i
tyska med grammatikläxa. Där fanns alls ingen brutalitet men
heller ingen vänlighet, bara stränghet. Att denna bottnade i nit
var ur elevernas synpunkt tyvärr betydelselöst. Personligen
anser jag denna barska och överlägsna hållning olämplig, och
dessutom kan fiktionen om läraren som ett högre väsen ej längre
upprätthållas gent emot försigkomna och spefullt skeptiska
gymnasister. Den moderna tendensen att låta läraren vara
mindre gudomlig och mera mänsklig är därför både principiellt
och praktiskt berömvärd.
Men den nya stadgan har gjort den goda saken en verklig
björntjänst genom att helt förbjuda kroppsaga — kanske det
tydligaste utslaget av stadgans på en gång rigorösa och
sentimentala idealism. Låt vara, att aga som ordinärt
uppfostringsmedel står lågt i kurs, i synnerhet hos teoretici; i
undantagsfall kan detta straff vara icke blott försvarligt utan det enda
riktiga, såväl gentemot lymmelaktigheter som gentemot
svårare fall av tanklöshet och överilning. Straffmöjligheterna äro
nu, bortsett från relegation, inskränkta till ovett eller kält samt
i olika former byråkratiserad muntlig eller skriftlig varning.
Vanliga pojkar ha emellertid en stark och i mångas ögon sund
motvilja mot byråkratiska straff; en pojke, som väljer stryk
hellre än anmärkning, anser sig redan genom detta val i viss
mån moraliskt rehabiliterad i lärarens, klassens och sina egna
ögon. Visserligen tillät den förra stadgan kroppsaga endast i en
olämplig iscensättning, ty rektors samtycke skulle först
inhämtas, men denna ståndpunkt var dock icke principiellt avvisande.
Läroverksreformen drevs fråm genom samverkan av gamla
pedagogiska reformkrav och en social nydaning; därbakom
skymtar Värner Eydéns starka personlighet. Men under den
vanskliga utformningen — utredning, proposition,
riksdagsbehandling, läroverksstadga — mattades det fasta greppet, och
krafterna räckte ej till att på en gång behärska principer och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
