Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 10 mars - Dagens frågor - Medelklassbekymmer - Presidentvalet i Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 89
komina medelklassen till godo. Den dubbelsidiga trygghet i arbetet —
utåt och inåt — som med statens hjälp kan tillförsäkras borgerliga
yrkesutövare, behandlas åter i de tvenne, likaledes vid innevarande riksmöte
avgivna motionerna om allsidigt skydd mot fackföreningarnas kränkningar
av arbets- och näringsfriheten och den personliga integriteten samt om
lagstadgade tjänsteavtal för privatanställda. Den sistnämnda har ju redan
åstadkommit åtskillig oro inom de kretsar, där de självdubbade riddarna
av det sociala missnöjet dväljas. Detta är ett tecken, som borde mana dem,
som av sakliga skäl intressera sig för medelklassens bekymmer, att ägna
denna fråga och detta uppslag ett allvarligt beaktande.
Efter en valprocedur, som i dramatisk spänning icke
lämnade något övrigt att önska, utsågs Pehr Evind
Svinhufvud till Finlands statschef för den kommande sexårsperioden.
Utgången kom som en sensation av första rang. In i det sista hade läget
karakteriserats av den största ovisshet. Endast en sak hade stått klar för
alla dem som sökt ställa valets horoskop: Lappos kandidat, Svinhufvud,
var från början dömd att misslyckas.
I själva verket har Lappo på senare tider seglat i avgjord motvind. De
uppenbara överdrifter, som vissa grupper av denna folkrörelses anhängare
gjort sig skyldiga till under höstens lopp, främst det dåraktiga
övergreppet mot Ståhlberg, och uppdagandet av militär juntan kring förre
generalstabschefen Wallenius, hade uppenbarligen väckt allvarliga betänkligheter
till liv. Detta kom klart till synes vid elektorsvalen i januari, vilka
gestaltade sig till en uppseendeväckande framgång för det lilla framstegspartiet,
som energiskt gått in för Ståhlberg, redan från första stunden en av
Lappos bittraste vedersakare. Från att i riksdagen ha räknat 11
representanter av 200 erhöll »valförbundet Ståhlberg» icke mindre än 52 av de 300
elektorsplatserna, Samlingspartiet, som i det parlamentariska livet tagit
folkrörelsen på entreprenad, lyckades däremot trots en våldsam och i fråga
om inedlen föga nogräknad agitation för Svinhufvud, icke mer än nätt och
jämnt hålla sin ställning från höstens riksdagsval, d. v. s. mot 42
riksdagsmän fick man in 64 elektorer. Socialdemokraterna förmådde i stort sett
bevara sina positioner, under det att agrarerna och svenskarna ledo
allvarliga förluster. Siffrorna voro resp. 90, 69 och 25. Socialisterna, som
visserligen formellt ställt upp en egen kandidat, partiledaren Tanner, hade
tämligen tydligt deklarerat att de i de avgörande voteringarna ämnade
skänka sina röster åt Ståhlberg, och man kunde sålunda för hans
vidkommande räkna med ett säkert underlag på 142 elektorer. Men där
slutade alla förhandskalkyler.
Man visste å ena sidan att några av de svenska elektorerna uttalat sig
för Ståhlberg, och vidare att det på agrarpartiets vänsterflygel rådde en
stark aversion mot Lappo, vilken också kunde komma denne till godo. Å
andra sidan skyndade sig flera av samlingspartiets främsta organ att
betona att partiet ingalunda kunde vara bundet vid den Svinhufvudska
kandidaturen utan måste ha full rätt att verka för en ev. annan kandidat,
om en sådan kunde ha större utsikter att bli vald. Det syntes icke
uteslutet att ett samlande centernamn skulle kunna presteras i den andra vote-
Presidentvalet
i Finland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
