- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugoförsta årgången. 1931 /
112

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. 16 april - Om processreformen. Några ord i anledning av den kungl. propositionen. Av Ernst Kallenberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Om det överhuvud finnes någon samhällelig uppgift, som bör
vara staten ensam förbehållen, så är det för visso uppgiften att
sörja för rättskipningen. Emellertid är statens övertagande av
rättskipningen i städerna ett företag av mycket vittomfattande
natur, vilket inbegriper ej blott lösningen av rent ekonomiska
spörsmål utan tillika på det allra närmaste berör den rådande
ordningen, att ledamöterna av rådstuvurätt i sin egenskap av
magistratsledamöter ha befattning med åtskilliga
fövaltningsbestyr. Processreformens snara genomförande skulle sålunda i
hög grad äventyras, om stadsrättskipningens förstatligande nu
gjordes till ett led däri. Av detta skäl, och då de större
rådstuvurätternas nuvarande sammansättning icke kan anses
göra dem olämpliga att handhava det föreslagna förfarandet —
den gör dem tvärtom, efter mitt omdöme, mera skickade
därtill än häradsrätterna — har nämnda rättskipnings
förstatligande lika litet som någon ändring av de större
rådstuvurätternas organisation behövt föreslås. Så har ej heller skett. För
min del förmenar jag, att propositionen träffat det riktiga valet
härutinnan. Det nu om rådstuvurätternas organisation anförda
avser, såsom synes, icke rådstuvurätterna i smärre städer, eller,
i stort sett, sådana rådstuvurätter, i vilka icke sitta tre
lagfarna ledamöter. Om önskvärdheten, ja nödvändigheten av
deras indragande och av en lagändring, som gör ifrågavarande
städers förening med kringliggande landsbygd till en domsaga
oberoende av stadens samtycke, torde ej nu längre råda någon
större meningsskiljaktighet. — I avseende å de större
rådstuvurätterna, vilka förutsatts skola tillsvidare bibehållas, har
propositionen på synnerligen goda grunder uppmärksammat den
nuvarande ordningen för utseende av domare. Det har, som
bekant, visat sig, att vid utövningen av den städernas
invånare tillkommande val- eller förslagsrätten ej sällan jämväl
andra hänsyn än till skickligheten för domarekallet gjort sig
gällande. Till fromma för rättskipningen bör uppenbarligen
sörjas för, att endast fullt kvalificerade personer kunna komma
i åtanke, och propositionen har yttrat sig om utvägar för
vinnande av detta syfte.

Någon rubbning av häradsrätternas sammansättning har icke
ifrågasatts. Mig veterligen äro alla eniga om, att de även
framdeles böra bestå av ett lagfaret element, häradshövdingen,
och ett kollegium av lekmän, nämnden. Angående det antal

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 27 01:21:21 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1931/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free