Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. 16 april - Vår skattelagstiftning i stöpsleven. Av Nils Wohlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120 NILS WOHLIN
näringsvänlig opinion och som först upphävdes med ingången
av år 1927. Denna sjuåriga beskattning å bolagens fonderade
medel, ytterligare sedd i belysning av att vårt land lät
tullbe-villningen i stort sett utgå efter förkrigstidens tullsatser,
innebar utan tvivel en kraftig övervältring av den statliga
skattetungan på det stora näringslivet, vars upprätthållande i första
rummet bestämmer industriarbetarklassens levnadsvillkor.
Säkert är, att B-skatten samt den höga bolagsbeskattningen i
övrigt förvärrade den stora depressionen efter kriget. Aldrig
har emellertid under det gångna årtiondet en sådan befriande
lättnad förmärkts längs högersidan av bevillningsutskottets
plenibord, som de minnesrika dagar under riksdagen år 1926,
då den ifrågavarande förhatliga skattens upphävande
behandlades och beslutades, Den tredje frågan om den s. k.
kedjebeskattningens upphävande ligger oss ännu närmare i tiden och
är jämväl lyckligen bragt ur världen. Steg för steg drevos
försvararna av denna dubbelbeskattning tillbaka från sina
motiveringar. De svenska världsföretagens opinionsyttringar och
ingalunda ofarliga hotelser gjorde sin verkan och i
propositionerna vid 1927 och 1928 årens riksdagar sade
departementschefen ifrån i klara verba. Samtidigt med den nya
kommunalskattelagens genomförande vid sistnämnda riksdag slopades
till sist ur vår lagstiftning under en matt socialdemokratisk
protest dessa för moderbolag med in- eller utländska
dotterbolag hämmande beskattningsregler. Vissa framgångar alltså,
som böra ses mot bakgrunden av vårt lands framträdande på
världsarenan som en betydande ekonomisk maktfaktor. Men i
själva verket endast rättelser av de mest onaturliga misstagen
och ingalunda den eftertraktade allmänna lösningen av de
många bristerna på bolagsbeskattningens område.
Aktiebolagsbeskattningen här i riket — yttrade
departementschefen i propositionen om kommunalskattelag m. m. vid
1927 års riksdag — bör ej lämpligen försätta näringslivet i ett
relativt sämre läge än motsvarande beskattning i främmande
länder. Frågan om en revision på detta beskattningsområde,
som icke kunde framläggas i samband med de nya
skattelagarna av år 1928, har härefter hänskjutits till den s. k. 1928
års bolagsskatteberedning. Hos denna beredning vilar alltså
för närvarande det komplex av skattefrågor, som måhända ur
nationalekonomisk synpunkt har den största betydelsen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
