Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. 16 april - Vår skattelagstiftning i stöpsleven. Av Nils Wohlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122 NILS WOHLIN
undan från beskattning här i landet av utdelningar i svenska
aktiebolag — andra synpunkter att förtiga — låta förmoda, att
en kupongskatt med subsidiir ställning i skattesystemet icke
kommer att hälsas ovälkommen. Det gäller emellertid härvid
att tillse, att totalbelastningen å aktiebolagen verkligen minskas.
En rad andra bolagsbeskattningen berörande nog så viktiga
frågor måste förbigås. Det internationella arbetet för
dubbelbeskattningens undanröjande sanat våra i anslutning härtill
avslutade och förberedda traktater kunna endast bringas i
erinran. Som sammanfattning: det rör sig mycket just nu på
det område av statsbeskattningen, där tiden ridit som fortast och
där det Swartzska reformverket av naturliga skäl blivit
föråldrat. Må någon ny finansminister — nu närmast ur det
radikala lägret — träda fråm och här göra sin insats, ytterst i den
stora arbetarklassens eget intresse.
Den statliga beskattningen representerar — om liknelsen
tillåtes — den högkyrkliga riktningen inom vår skattepolitik.
På statsbeskattningens modernisering och fulländning ha under
årtiondenas lopp de förnämsta administrativa och
skattetekniska experter tagits till hjälp. Trots brister, som finnas, är
den statliga skattelagstiftningen i Sverige, jämförd med många
främmande länders, i tekniskt avseende ganska förträfflig.
Ehuru procenttalet för inkomst- och förmögenhetsskatten
alltjämt står betydligt över det normala, belastar vidare
kronoskatten de skattedragande i vårt land mindre tungt än vad
fallet är i de flesta andra länder. Det torde komma att framgå
av för bolagsskatteberedningen verkställda undersökningar och
bör erkännas även av dem, som gärna vilja ytterligare minska
detta skattetryck. Annorlunda ligger saken till på
kominunal-beskattningens område: det omätliga och mera undanskymda
fältet för enklare lågkyrkliga rörelser i vår beskattningspolitik.
Här hava landskamrerare och därmed jämförliga sakkunniga
under ett tredjedels århundrade producerat volymer av
be-tänkanden och utredningar. Här har man även släppt lös den
typiske »skattekufen» — en egenartad företeelse — bäst
karakteriserad som ett oerhört lexikon av vetande och kunskaper,
men utan register. En del riksdagsutskott och finansministrar
ha också varit verksamma på detta hittills lägre liggande plan.
Följderna ha icke uteblivit i form av provisoriska eller
»definitiva» lösningar, som sakna framtidsverkets klara linjer och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
