Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 29 maj - Höger, unghöger, yngre höger. Av Edvard Thermænius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
idébärare. Kjelléns konservatism, fostrad i den Alinska skolan
i Uppsala, slog ny rot och fick ny näring i Göteborg, där den
energiske och idérike unge professorn före sig fann ett
högerparti av ett med hans i åtskilligt besläktat kynne; man kanske
kortast kan kalla det folkligt och kyrkligt. För Kjellén med
sin på samma gång starkt idealistiska och mycket jordbundna
fosterlandskänsla blev unionsupplösningen 1905 en den
kraftigaste väckelse — liksom den blev för hela vårt folk. Detta
är icke så att förstå, som om han först nu skulle ha börjat
kämpa för en nyvunnen övertygelse. Men från denna tid går
han i riksdagen och i sin talare- och skriftställarverksamhet
i övrigt med ny kraft i elden för det ideal, som han kallade
nationell samling. Med detta ord kännetecknade han
en politik, som genom vidsynta sociala och politiska reformer
skulle söka ena de olika grupperna inom nationen; vad han
ville var »att försöka överbygga de djupa klyftor, som splittra
oss, att försöka försona de sociala motsatserna så att vi
äntligen kunna känna det gemensamma starkare än det som
skiljer». Det närmaste målet var för honom att förena de två
stora partiernas program eller ideal för att på detta sätt
söka uppnå »en nationell demokrati». Och detta åsyftade han
ej minst därför, att folkets krafter därigenom skulle frigöras
och kunna inriktas på att erövra den industriella och
finansiella stormaktsställning, som han, med all rätt, förutsåg och
förespådde vårt land.
Att direkt uppmäta värdet och betydelsen av denna
Kjellénska eller Göteborgska unghöger låter sig naturligen ännu icke
göra, i vart fall ej i en kort översikt som denna. Här må
endast påpekas att tvenne, om uttrycket tillåtes, praktiskt
nationella rörelser, nämligen Nationalföreningen mot
emigrationen och Riksföreningen för
svenskhetens bevarande i utlandet tvivelsutan äga sin rot
i denna jordmån.
Utåt kom unghögern i denna första uppenbarelseform att
från början företrädas av Adrian Molins Det nya Sverige.
Tidskrift för nationella spörsmål, som började
utkomma på nyåret 1907. Dess lösen var den nationella
samlingen. Som sin intressesfär angav tidskriften främst
politiken; den utlovade en socialpolitisk behandling av dagens
frågor, ville verka för ekonomiskt framåtskridande och för en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
