- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugoförsta årgången. 1931 /
179

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 29 maj - Flygvapnet och kommande krig. Av Gustaf Sergel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

icke sägas, men genom att jämföra det läge, som varit, med
det läge, som är, får man ett visst stöd för bedömandet av den
närmare framtiden. Det är dock lika farligt att övervärdera
som att underskatta. Flygvapnet har som stridsmedel sin
bestämda begränsning. Luftflottor kunna icke draga ut på
långvariga erövringståg och överallt sprida förödelse kring sig.
Det karakteristiska för flygvapnet är att dess företag måste
utföras i form av korta raider, med för varje gång begränsade
mål: uppehåll krävas för vila och reparationer,
påfrestningarna för personal och materiel kunna aldrig drivas över en viss
gräns, verksamheten måste ske i avlösningar.

Svårigheten ligger icke i att bedöma ett vapens verkan mot
ett visst mål. Det ligger i att fastställa utgången, när vapen
kämpa mot varandra. När luftflottor angripa varandra och
under ett kort tidsmoment utveckla ett maximum av kraft, är
det icke enbart de tekniska faktorerna, som dominera.
Befälhavarnas beslut, fattade under loppet av några sekunder,
möjligheten att gripa initiativet och utnyttja en fördel, de olika
förarnas skicklighet att manövrera sina plan och skyttarnas
att sköta sina vapen samt till slut den moraliska kraften att
uthärda under striden, äro irrationella faktorer, som bliva
avgörande.

En liknande kombination blir avgörande, när
luftstridskrafter komma att kämpa mot luftvärnet på marken. Det är av
vikt att fasthålla, att man endast rör sig med dagsläget, när
man tänker sig en angripare söka undandraga sig verkan av
fiendens luftvärn endast genom överflygning, genom
användande av mörker, moln och dylika omständigheter. Sådant är
möjligt så länge endast ringa luftstridskrafter insättas, eller
när luftvärnet har obetydlig verkningsförmåga. Vid angrepp
av starka luftstridskrafter mot en av luftvärnsbatteriet
försvarad större stad eller flygbas måste med stor sannolikhet
fiendens försvarsvapen — här såsom vid all krigföring — först
komma att bekämpas. »Luftfästningens» försvarskraft måste
skakas, eller för ett visst tidsmoment störas eller neutraliseras,
innan det verkliga operationsföremålet kan angripas. Är
motståndet starkt, brytes det ej av ett angrepp. Anfallshandlingen
upplöses i en serie av taktiska företag, innan det slutliga
målet — staden, flygbasen — kan attackeras.

Den avgörande frågan är emellertid knappast flygvapnets

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 27 01:21:21 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1931/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free