- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugoförsta årgången. 1931 /
184

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 29 maj - Flygvapnet och kommande krig. Av Gustaf Sergel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det dock ett resultat av masshärarna. När miljonarméerna
sträckte sina fronter från hav till hav blev strategien kraftlös.
Men miljonhären står och faller med möjligheten att
upprätthålla kommunikationsnätet funktionerande. Järnvägarna äro
dess artärer. De krävas för såväl dess mobilisering som dess
uppmarsch och underhåll.

När möjligheterna att skydda detta järnvägsnät, åtminstone
mot den som förvärvat herraväldet i luften, kunna sägas
bortfalla, så ligger däri en av de förnämsta orsakerna till härarnas
omdaning. En annan anledning ligger i vapenteknikens
utveckling, som varken medger utbildning åt nationens flertal i
de genom tekniken alltmer komplicerade stridsmetoderna eller
hållande i förråd av ständigt nya tekniska medel för dess
massor. Härtill kommer inom vissa länder risken för den
statsupplösande propaganda, som måste ställa en statsledning
betänksam mot att göra alla till bärare av den väpnade makten.
Summeras dessa förhållanden, kan resultatet knappast bli mer
än ett. Framtiden kommer att visa arméer av ett annat
utseende än världskrigets masshärar, och massans tyngd kommer
att bliva ersatt genom en högre kvalitet, en till det yttersta
ökad rörlighet och teknisk utrustning, allt samverkande till
större offensivkraft. En dylik tendens är beträffande
lantstridskrafterna fullt påvisbar.

Även på sjöstridskrafterna och sjöstrategien torde dock
flygvapnet få en betydelsefull inverkan. Den grundval, på vilken
den hittillsvarande sjökrigföringen byggt, nämligen flottornas
trygghet i baserna, är nämligen ej längre för handen. För ett
flygvapen kan knappast tänkas ett gynnsammare mål än en
ankrad flotta i en hamn och alla de förråd och verkstäder, som
där finnas. Genom angrepp mot fiendens flottbaser kan den i
luften överlägsne antingen hota fiendens flotta med förstörelse
eller tvinga den att utlöpa för att under ogynnsamma
förutsättningar upptaga kampen. Vid strider såväl till lands som
till sjöss har man därför anledning att tro, att en mera
krigsavgörande strategi än som kunde komma till användning i det
sista kriget, skall bliva tillämpad. Denna strategi kommer med
stor sannolikhet att som ett av sina förnämsta mål hava en
kamp om luftbasområdena. Med dessa förhållanden för ögonen
är det därför icke sannolikt, att ett herravälde i luften — det
må vara hur överväldigande som helst — endast genom att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 27 01:21:21 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1931/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free