- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugoförsta årgången. 1931 /
185

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 29 maj - Flygvapnet och kommande krig. Av Gustaf Sergel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

demonstreras bryter en nations motståndskraft. Det måste med
all sannolikhet komma att utnyttjas till det yttersta.

I enlighet med den tankegång, som ser strategiens mål vara
bekämpandet av fiendens stridskrafter, skulle det segrande
flygvapnet då främst insättas mot fiendens stridsmedel på
jordytan för att söka krossa dessa och därmed avgöra kriget. Nu
äro emellertid dessa stridsmedel i och för sig rätt okänsliga för
fientlig flygverksamhet. I den mån de lyckas anpassa sig efter
den nya tidens krav, komma de att erbjuda allt mindre mål
för luftanfallen.

Ville man fullt utnyttja bombeskadrarnas anfallskraft, måste
därför deras verksamhet förläggas även mot kraftkällorna i
fiendens land. Man må invända, att dylika angrepp stå i strid
mot folkrättsliga bestämmelser, men då den, vilken gripit till
kriget, redan härigenom brutit överenskommelsen i det
grundläggande internationella fördraget, Parispakten, så är det föga
troligt, att han i övriga avseenden kommer att följa ingångna
avtal, om det ej är förenligt med hans fördel.

Huru komma då förhållandena att gestalta sig, därest ett
herravälde i luften ej kommit till stånd; om kampen i luften
blivit oavgjord eller endast lett till ömsesidig utmattning av
båda parternas luftstridskrafter? Svaret måste bliva:
luftkrigföringen kommer att kännetecknas av den brist på
målmedvetenhet som kännetecknar allt utmattningskrig. Målen komma
att ständigt förskjutas med hänsyn till krigföringens växlingar
i övrigt. Fiendens luft-, lant- och sjöstridskrafter och dessas
industrier komma att anfallas så fort tillfälle därtill gives.
Mot hans livscentra komma angrepp att igångsättas så snart
någondera parten känner sig så stark, att man ej riskerar mer
än utsikten till framgång bjuder; genom att angriparen tvingas
till försiktighet och ej kan uppträda så målmedvetet, kommer
sannolikt luftvärnet att bli mera effektivt.

Påfrestningarna för civilbefolkningen kunna, om kriget tager
denna form, beräknas bliva väsentligt mindre än vid de
tidigare skisserade målmedvetna anfallen. Huru detta ständiga
hot och dessa mera sporadiskt återkommande angrepp i
längden komma att verka, kan dock ingen säga.

*



Den föregående framställningen har varit schematisk.
Endast principiella frågor hava kunnat granskas och några

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 27 01:21:21 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1931/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free