Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 29 maj - Dagens frågor - Den kyrkliga fredsresolutionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 195
Den Söderblomska formuleringen skiljer sig från Eisenach-förslaget
däruti, att den begränsar kyrkans plikt att inskrida till de fall, då
vederbörande stat »iklätt sig generell förpliktelse att underställa tvister
förlikning, skiljedom eller rättsligt avgörande», men statsledningen vägrar att
infria denna utfästelse. I det ursprungliga förslaget däremot hade man
tänkt sig en kyrklig aktion mot hemlandsregeringen, då denna — utan att
ha avgivit någon generell förpliktelse härom — »vägrat antaga ett
erbjudande av skiljedom». Däremot uppvisar den svenska versionen en
skärpning i en annan punkt, i det att enligt den ursprungliga texten skulle
kyrkoledningarna »icke giva sitt erkännande åt eller uppmuntra sina
landsmän att deltaga i något krig, med hänsyn till vilket...», under det att
den av kyrkliga mötet antagna punkten kräver av kyrkan att »i ord och
handling taga avstånd från» ett under vissa förutsättningar utbrutet krig.
Det kan och har också — även från kyrkligt håll — ifrågasatts, om det
är lämpligt att ett dylikt allmänt kyrkligt möte engagerar sig i politiska
uttalanden, och betänkligheterna bli ej mindre, då man erfar, att endast
c:a 580 av rikets 2,573 församlingar sänt ombud till detta möte. Det är
måhända tänkbart, att härigenom ett precedensfall skapats, genom vilket
dessa möten i fortsättningen kunna komma att nyttjas för politisk
opinionsbildning, givetvis till skada för kyrkans centrala uppgift. Någon större
risk torde dock ej här föreligga, så länge resolutionsförslagen endast utgå
från mötesledningen.
Men, frånsett denna mera perifera fråga, vad innebär denna resolution
och dess antagande? Den omstridda fjärde — här ovan återgivna —
punkten kan enligt den svenska texten tydligen endast tillämpas, därest
en stat iklätt sig »generell förpliktelse» att underställa uppkomna tvister
förlikning etc., d. v. s. den gäller strängt taget endast för de stater, som
undertecknat den s. k. generalakten. Till dessa höra som bekant endast de
fyra skandinaviska rikena, Nederländerna, Belgien, Spanien och
Luxemburg, och även bland dessa ha vissa förbehåll gjorts. Att i närvarande
stund uppmana kyrkosamfunden inom stormakterna att ansluta sig till
denna svenska deklaration är därför fullkomligt meningslöst. När det från
ledande håll inom kyrkliga mötet betonas, att det sålunda antagna
Eise-nach-programmet ej får begränsas till en svensk aktion utan måste göras
till en internationell angelägenhet, så kan det väl alltså ej innebära annat
än att man först måste verka för en mera allmän anslutning till
generalakten.
Resolutionen har alltså i nuvarande läge en ytterst ringa räckvidd, men
vad betyder dess antagande för den svenska »kyrkan» och staten? Kyrkan
vill tydligen ställa sig som moralisk garant för den rättsordning, som
utbyggts genom generalakten, samt åtager sig alltså att på egen hand
bedöma denna rättsordnings omfattning, i det att hon utlovar att i ord och
handling bekämpa de statliga myndigheternas åtgöranden, för såvitt hon
anser dem stå i strid med denna rättsordning. Det har med rätta
framhållits, att den politiska verkligheten oftast är så komplicerad, att några
renodlade fall, som låta sig utan vidare tvekan inrangeras i dylika på
förhand uppställda kategorier, sällan givas, och kyrkan får alltså, om hon
skall efterleva detta program, vara beredd på att träffa avgöranden av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
