Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 29 maj - Dagens frågor - Den yngsta republiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 203
vilda skådespel, som för ett par veckor sedan utspelades först i Madrid
och sedan över så gott som hela landet. Huvudparten av kyrkans tjänare
i Spanien, det högre prästerskapet, jesuiterna, munkar och nunnor äro
monarkister av det naturliga skälet, att monarkien hållit kyrkan om
ryggen, garanterat dess privilegier och möjliggjort samlandet av dess stora
förmögenhet. Av republiken frukta de med rätta att förlora sin
undantagsställning och sina förmåner. Med det lägre prästerskapet är det
däremot annorlunda ställt. Det är på intet sätt nöjt med de nuvarande
förhållandena, under vilka det lever i svårt ekonomiskt betryck. I motsats till
sina förmän röstade det lägre prästerskapet republikanskt vid de
kommunala valen. Inför de stundande valen till de konstituerande Cortez har
kyrkan icke avhållit sig från att propagera för monarkien och det i
synnerligen utmanande former.
Det var monarkisternas och deras tidningars, »Debate» och »A. B. C.»,
djärva angrepp mot republiken, som kom sinnena att flamma upp hos den
republikanska folkmassan. Bakom monarkisternas framstöt • spårade man
kyrkans inflytande, och folket svarade med att tända eld på kyrkans
egendom, kyrkor och kloster. Införandet av republiken skedde utan
oroligheter och kravaller, men vid det första angreppet mot den nyvunna
friheten sprungo’ folkets primitivare känslor fram och samhällsordningen
trampades obönhörligt ned. En stor skuld till de våldsamheter som
be-gingos torde även kommunisterna lia; dessa ha ju alltid visat en
förunderlig förmåga att infinna sig där missnöje finns att underblåsa. Nu är
regeringen åter herre över situationen och den har under den närmaste
tiden en maktpåliggande uppgift i att bemästra de extrema partierna till
höger och vänster, som sträva mot republikens störtande.
Det andra svåra problemet regeringen har haft att kämpa med är
Ka-taloniens anspråk på självständighet, I samband med händelserna i Madrid
i mitten av april utsände överste Macia en kommuniké, vari bildandet av
en katalansk stat med republikansk regim proklamerades. Därmed stod
faran för dörren, att Spaniens enhet skulle sprängas sönder. Regeringen
inledde omedelbart underhandlingar med Macia, vilka ledde till att denne
utfärdade ett dekret, vari förklarades att den självständiga republiken
Katalonien icke längre existerar, men däremot federativstaten Katalonien,
som en del av den spanska republiken. Det slutliga avgörandet av
Kata-loniens ställning till den spanska staten skall företagas av de
konstituerande Cortez.
Den provisoriska regeringen Zamora är även ställd inför många andra
svårlösta problem av ekonomisk och social art, Den har beskyllts för att
icke visa den rätta viljan att uppfylla de före valen givna löftena. Men
de, som kritisera regeringen för tröghet i handling, bortse från det
faktum, att ett paradis inte går att framskapa i en handvändning. Det
spanska folket är i upplysningshänseende ofantligt efterkommet. Man
uppskattar antalet analfabeter till 70 % av innevånarantalet. Och en skolreform
torde vara av behovet påkallad om folket på ett tillfredsställande sätt skall
kunna fylla sina politiska förpliktelser.
Regeringskoalitionen mellan republikaner och socialister sammanhålles
av den gemensamma strävan att befästa republiken, men om den någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
